Tag Archive for "Digitala Agendan" | Anna-Karin Hatt bloggar

9 nya regionala digitala agendor

Anna-Karin Hatt, Näringsdepartementet
Signatärsträff, Digitala Agendan för Sverige. Foto & Copyright: Martina Huber/Regeringskansliet

Ett Sverige som är bäst i världen på att dra nytta av digitaliseringens fördelar. Det är den Digitala Agendans mål, som också antagits av riksdagen, utan omröstning. Och få områden är så gränsöverskridande som just it-politiken. Och tänker man efter så är det ju inte så konstigt. För it i sig är ju något som finns och utvecklas för att vi ska kunna bryta gamla barriärer, för att vi ska kunna spränga gränser och för att vi ska kunna klara sådant som vi inte trodde var möjligt.

Mest av allt drivs it-utvecklingen framåt av alla oss vanliga användare som ställer krav och efterfrågar bättre mobiler, snabbare datorer, bättre täckning bland vita fläckar och allt mer avancerade offentliga och privata avancerade e-tjänster. Samtidigt har vi duktiga och driftiga företag och operatörer som arbetar hårt för att möta den efterfrågan.

Vi som finns i det offentliga måste också vara med och peka ut den färdriktningen. Och om vi ska kunna nå målet om att bli bäst i världen på att dra nytta av digitaliseringens möjligheter, då behövs en bred uppslutning för det arbete vi behöver göra för att ta oss dit och stanna där.

Och det har vi redan fått. Det är nämligen inte bara riksdagen som har ställt sig bakom det nya it-politiska målet – det har också ett 130-tal olika organisationer, stiftelser, fackförbund och andra representanter från det civila samhället. Alla de har förklarat att de vill vara med och bidra till att förverkliga den digitala agendans mål.

Utöver det finns det nu, runt om i landet, ett stort intresse för att ta fram regionala digitala agendor, och idag tog jag emot representanter för Gävleborg, Halland, Jönköping, Kronoberg, Stockholm, Uppsala, Värmland, Västernorrland och Västmanland i Stockholm för att vara med när de skulle signera sina avsiktsförklaringar och bli regionala signatärer till den digitala agendan. Och när vi ändå sågs fick de alla berätta om hur de arbetar för att deras olika län ska kunna dra nytta av digitaliseringen på ett bra sätt.

Och många regioner gör nu mycket, och har mycket att vinna på genom digitaliseringen, i sådana verksamheter som de ansvar för – i sjukvården, för den regionala utvecklingen och inte minst när det gäller bredbandsutbyggnaden i hela landet. Ska vi fortsätta ligga långt framme måste alla regioner komma med på det digitala tåget Den uppslutning och det engagemang som de här nio regionerna visade under dagen bådar väldigt gott för just det framöver.

It i skolan och Ale som gott exempel

På Centerpartiets kommundagar som just nu pågår i Örebro anordnades tidigare idag en rad intressanta seminarier. Det mest populära, som lockade ett 90-tal deltagare, var det om it i skolan, ett seminarium som jag tillsammans med Centerpartiets utbildningspolitiska talesperson, Ulrika Carlsson, hade förmånen att vara med på. På plats var också Elena Fridfelt, som är utbildningsnämndens centerpartistiska ordförande i Ale kommun, som berättade om hur Ale mycket medvetet arbetar med att ge alla barn i de yngre årskurserna tillgång till egna datorer, så att lärarna kan hjälpa fler att lära sig mer med de nya digitala verktyg som nu växer fram.

Här kan du se hela seminariet i efterhand, och mitt inledningstal kan du läsa längre ner om du föredrar det:

Fortsätt läs här

121 signatärer för den digitala agendan

Anna-Karin Hatt på Signatärsforum 2013

”Sverige ska vara bäst i världen på att dra nytta av digitaliseringens möjligheter”. Det är det mål som finns i Sveriges första breda it-politiska strategi, Den digitala agendan för Sverige, som regeringen antog hösten 2011. Det är ett djärvt mål, som kommer kräva mycket av regering, riksdag och av många myndigheter. Men det räcker inte med det. Ska vi kunna förverkliga det målet måste många fler vara med.

Och just därför bestämde jag mig redan när vi började utarbeta den digitala agendan för att jag och regeringen skulle arbeta fram den i en riktigt öppen process, där alla som ville också skulle få chansen att vara med och bidra.

Därför höll jag en lång rad webbsända tematiska rundabordssamtal – om it i skolan, it och miljö, it och digital kompetens, bara för att nämna några, under framväxten av den digitala agendan. Därför kallade jag till mig en rad rådgivare i Digitaliseringsrådet. Och därför använde både jag och mina medarbetare sociala medier, nätforum och en öppen dialog så att alla som ville verkligen skulle få vara med.

När den digitala agendan började bli färdig, och skulle antas, så ville jag bekräfta allt det engagemang som växt fram på ett tydligt sätt. Och just därför skapade vi ett signatärskap, där man som förening, företag, intresseorganisation eller ren och skär eldsjäl kan vara med och ställa sig bakom målet i den digitala agendan, och tydligt manifestera att man vill jobba och bidra till att förverkliga det.

Väldigt många har redan hörsammat den möjligheten.När jag idag inledningstalade på 2013 års Signatärsforum tidigare idag träffade jag många företrädare för de 121 signatärer som vi just nu har till den digitala agendan. Och när jag öppnade forumet passade jag också på att beskriva hur unik den öppna process som kännetecknat och kännetecknar regeringens arbete med den digitala agendan är, och att vi genom att arbeta tillsammans såhär också bryter ny värdefull mark:

Ett så öppet arbetssätt, när regeringen tar fram en strategi, hade aldrig förut ägt rum. Och många tog redan från början emot detta öppna, inkluderande arbetssätt väldigt positivt. Och samtidigt fanns det förstås de som höjde på ögonbrynen och blev lite förvånade. Någon talade till och med om ”Hatts hemliga agenda”. Men det gjorde inte så mycket. För det får man ta när man bestämt sig för att bryta ny mark och är först med ett nytt sätt att arbeta. Vi har, med den öppna processen inför och kring den Digitala Agendan, visat vägen till ett helt nytt sätt att arbeta, där vi i regeringen arbetar hand i hand och tillsammans med duktiga företag och viktiga krafter i civilsamhället.

Många av er var med redan när jag å regeringens vägnar lanserade den Digitala agendan i oktober 2011. Och ni som var med då vet att jag redan då sa att om vi ska nå det djärva mål vi satt upp, så kommer det kräva insatser av oss alla.

Väldigt många gör nu stora insatser för att var för sig och tillsammans bidra till att Sverige även i framtiden ska vara ett land som verkligen drar nytta av digitaliseringens möjligheter. Det är fantastiskt bra!

Vill du kan du läsa hela mitt inledningstal här, och här kan du i efterhand läsa twitter-flödet från dagens Signatärsforum.

Med digital teknik kan scenkonsten nå fler

Allt mer vänjer vi oss vid att kunna ta del av tv, film och musik med hjälp av de internettjänster som nu växer fram. Dessa digitala satsningar gör att allt fler kan ta del av allt mer kulturliv, oavsett var de befinner sig eller vad klockan visar. Ny teknik och digitala plattformar river hinder som annars kan stå i vägen för vi ska kunna ta del av våra offentligt finansierade teater-, musik-, och dansscener. Det är positivt på många sätt.

Huvuddelen av alla svenska musikscener, dansscener, teatrar, museer och arkiv är gemensamt finansierade av oss skattebetalare. Och många har redan idag tillgång till dessa arenor, men olika hinder gör att de i praktiken inte nyttjas av alla. Det kan handla om geografiska avstånd, ekonomi, tidsbrist och fysiska begränsningar som på olika sätt gör det svårt för människor att ta del av vårt rika kulturliv.

Den som är sjuk eller har en funktionsnedsättning, den som jobbar natt, den som bor på äldreboende eller den som bor på landsbygden möter dessa hinder oftare än andra. Men de hindren kan vi idag undanröja – med ny teknik och digitala plattformar. Idag har vi helt nya möjligheter att skapa lösningar som ger nya möjligheter för många att kunna konsumera den kultur man är med och betalar för.

Tillgången till kultur är ett av områdena i den nationella it-strategi, It i människans tjänst – en digital agenda för Sverige, som jag tillsammans med många runt om i landet arbetade fram under mitt första år som it-minister och som regeringen antog hösten 2011. I den är det tydligt att vår ambition i regeringen är att kulturella verksamheter, samlingar och arkiv i ökad utsträckning ska bevaras digitalt och göras tillgänglig elektroniskt för allmänheten. Och nu ökar snabbt efterfrågan på digitala versioner bland oss medborgare, från näringslivet och i forskarsamhället.

Därför har regeringen nu gett Statens kulturråd i uppdrag att kartlägga i vilken utsträckning offentligfinansierade musikscener, dansscener och teatrar gör sina produktioner tillgängliga digitalt till allmänheten, i realtid eller i efterhand, via webben. I uppdraget ingår också att visa upp de som lyckats utveckla sin verksamhet med hjälp av digitalisering, liksom att peka på vilka eventuella hinder de stött på på vägen.

Sverige har en framskjuten position som IT-nation. Vi har enen väl utbyggd it-infrastruktur och en befolkning som i stor utsträckning använder sig av IT och internet. Det innebär att vi har mycket goda förutsättningar att förverkliga visionen om att kunna utveckla helt nya möjligheter för oss som medborgare att kunna ta del av det som produceras på våra fina svenska kulturscener.

Om detta skriver jag, tillsammans med kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth (m), i dagens Expressen och på det här temat har också P1:s Kulturnytt sänt ett inslag med mig idag.

örebro tog täten

Bredbandsguiden – en rapport från Bredbandsforums kommungrupp.

Redan när jag för ett år sedan presenterade regeringens nya Digitala Agenda för Sverige märkte jag att det fanns ett mycket stort intresse för it-politiken, som tog sitt uttryck i olika former. Så många företag, ideella organisationer, eldsjälar och representanter räckte upp handen och ville vara med när jag bjöd in dem till det som kom att bli en av de mest öppna processer regeringen någonsin använt sig av för att utarbeta en strategi.

Och det engagemanget består. På signatärswebben kan man idag till exempel se hur ett stort antal företag och organisationer skrivit under den avsiktsförklaring som finns till den digitala agendan, som innebär att de – inför sig själva och alla oss andra, tydligt deklarerar att de vill vara med och bidra till att Sverige blir bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Den uppmaningen hörsammande örebro län väldigt snabbt och direkt efter att den nationella digitala agendan fanns på plats började de arbeta med en egen regional digital agenda, som utgår från örebro läns egna behov och förutsättningar. Det gjorde de väldigt bra, och därför jag och regeringen dem i uppdrag att sprida sina erfarenheter till fler och verka för att fler regioner ska ta fram egna regionala digitala agendor. Och nu – ett år senare – ser vi att i stort sett alla län och regioner har påbörjat arbetet med att ta fram en egen regional digital agenda.

Som en del det uppdrag örebro län fick av regeringen arrangerade de idag en konferens, där jag var en av talarna. Ett av de områden jag lyfte fram i mitt tal var bredbandsfrågan och den stora satsning på att bygga bredband på landsbygden som regeringen gjorde i den senaste budgeten:

Jag och regeringen har nu mer än dubblerat stödet till bredband. 2012-2014 finns 1,1 miljarder kronor i en bredbandsmiljard för utbyggnad i områden som marknaden annars lämnar därhän. Och pengarna som regeringen satsar har visat sig ge en mycket hög utväxling i det civila samhället, inte minst när de används i projekt som fiber-till-byn. Runt om i landet träffas nu grannar för att se hur de med hjälp av bredbandspengarna gemensamt kan utveckla sin bygd. Byalag och lokalföreningar sätter spaden i backen för att gräva ner fiber. Genom att ta vara på det svenska civilsamhällets allra bästa sidor kan Bredbandsmiljarden göra storverk. Och bidra till att förvandla glesbygd till modern e-bygd.

Ett av de viktiga forum vi har för att skynda på och underlätta bredbandsutbyggnaden är Bredbandsforum, ett forum som samlar alla berörda aktörer – från operatörerna till representanter för den kommunala sektorn och ideella krafter som LRF och andra – där jag är ordförande. En av ledamöterna i Bredbandsforum är Carola Gunnarsson (c), som till vardags är oppositionsledare i Sala kommun och vice ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Carola har det senaste året lett en av de arbetsgrupper som Bredbandsforum tillsatt, som har handlat om hur kommunerna kan underlätta bredbandsutbyggnaden. Och i örebro idag överlämnade Carola deras slutrapport – en Bredbandsguide som ska tjäna som en mycket handfast handledning för alla kommunala företrädare som vill ta ett tydligare strategiskt grepp om bredbandutbyggnaden i den egna kommunen. Jag hoppas att den kommer tas väl emot och att den kommer komma till användning i många kommuner i hela landet!

Nyfiken på vad jag mer sa i örebro? Kolla då gärna på den här videon, från ca 06.30 och framåt:

Tal om den digitala agendan i örebro. Foto: Fredrik Welander

Mitt tredje år i rad på Internetdagarna

Idag hade jag för tredje året i rad chansen att få vara en av huvudtalarna på Internetdagarna och jag valde i mitt tal bland annat att resonera om hur it kan hjälpa oss att skapa ett öppnare, säkrare och effektivare samhälle, men framförallt om hur viktigt det är att vi får in moderna lärverktyg och it i skolan, så att våra barn kan dra nytta av alla de pedagogiska möjligheter it innebär. Och när jag avslutade mitt tal gjorde jag det såhär:

Med öppenhet och transparens kan vi stärka demokratin, främja innovation och nya jobb.

Det kan vi göra i Sverige och utanför vårt lands gränser. Och det absolut bästa verktyget för att ta sig förbi hinder, riva gränser och öppna nya möjligheter, det är vårt ibland hatade, men allra mest vårt älskade Internet.

Läs hela talet här, eller se det i efterhand i videon nedan:

Små företag, med stora it-möjligheter

Ingemar Fredriksson överlämnar utredningen Små företag – stora möjligheter med it

Varenda dag fortskrider mitt och regeringens arbete med att förverkliga målet om att Sverige ska vara bäst i världen på att dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Ibland tar vi små steg framåt, ibland lite större. Idag är ett av de senare.

När jag presenterade den digitala agendan för nästan exakt ett år sedan berättade jag att ett av de förbättringsområden som regeringen särskilt tydligt pekar ut i agendan är att svenska småföretag måste bli bättre på att använda it. Och kort därefter gav jag och regeringen Ingmar Fredriksson, andre vice ordförande i Företagarna, i uppdrag att utreda och djupdyka i den frågan. Vi ville veta både hur det såg ut med småföretagens it-användning, vad skälen är till att de använder it i så liten utsträckning (både jämfört med större företag och med småföretag i andra länder) och dessutom få förslag på vad regeringen skulle kunna göra för att öka it-användningen i små företag.

Efter ett långt och gediget arbete fick jag i eftermiddags ta emot utredningens slutbetänkande: ”Små företag – stora möjligheter med it” (SOU 2012:63). När delbetänkandet kom i våras lyfte utredaren bland annat fram att mindre företag använder it i betydligt mindre utsträckning än större, samtidigt som småföretagen blir allt viktigare för den svenska ekonomin. Min fasta övertygelse är att småföretagens konkurrenskraft skulle kunna bli väsentligt mycket större om de använde sig mer av it.

När jag nu fått utredningens slutbetänkande kan jag se att den innehåller flera intressanta idéer om hur vi kan öka it-användningen i små företag. Bland mycket annat föreslår utredningen att regeringen borde:

inrätta en ”it-utvecklingscheck” för att hjälpa fler småföretagare att se den egna nyttan med att använda it, vilket skulle stärka småföretagens utveckling och konkurrenskraft
inrätta ett samverkansforum (inom Digitaliseringskommissionens ram) för att öka it-användingen i småföretag, där företag som utvecklar tjänster och it-lösningar kan möta små företag och bättre förstå deras behov (som en slags ”Digidel för små- och medelstora företag”)
göra särskilda satsningar för att verksamt.se ska bli mer känt
ge Bolagsverket i uppdrag att initiera ett samarbete för att öka användingen av standarderna XBRL och SIE

Ibland får jag frågan om staten alls ska engagera sig i att öka it-användningen bland småföretag, om det över huvud taget är en fråga för politiken. Vore det inte bättre om företagen själva bestämde om och hur de vill använda it?

I allt väsentligt är det den som driver ett litet företag som ska avgöra om, hur och när man kan och vill använda it. Men därmed inte sagt att det över huvud taget inte skulle vara en fråga för politiken. Om vi från regeringen t.e.x skulle kunna bidra till att fler företag kan använda sig av elektroniska beställningar och redovisningar när man har kontakt med det offentliga, så skulle vi både kunna medverka till att minska kostnaderna för de privata företagen samtidigt som vi skulle minska kostnaderna för våra myndigheter. Och om det skulle bidra till att vi fick fler företag, stora som små, som är konkurrenskraftiga, så skulle det påverka hela vår ekonomi positivt. Vilket självklart ligger i allas intresse.

På mitt initiativ har regeringen och riksdagen slagit fast att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Den utredning jag tagit emot idag kommer med flera spännande förslag om hur vi skulle kunna dra större nytta av it i Sveriges många små företag. Jag ser fram emot att sätta mig in i alla dessa, för att kunna återkomma om vilka av förslagen som jag och regeringen har för avsikt att föra vidare.

Välkommet bidrag från UR och Fichtelius

För den som har hängt med i debatten om it i skolan så är det knappast någon överraskning att it i skolan är ett ämne som ligger mig väldigt varmt om hjärtat. I exempelvis de här bloggposterna och i de här talen (1, 2, 3) har jag beskrivit hur jag ser på det faktum att den svenska skolan idag bara är fläckvis digital, och de fantastiska möjligheter till ökad kunskapsinhämtning som våra barn skulle kunna få del av, om alla som kan påverka svensk skola bestämde sig för att ta vara på de nya möjligheterna.

För, rätt använt, innebär it i skolan helt nya pedagogiska möjligheter och öppnar nya möjligheter för våra barns lärande, kanske framförallt för de barn som annars – med traditionell pedagogik och traditionella lärverktyg – riskerar att halka efter. I dagens moderna samhälle blir dessutom goda kunskaper i it-användning i sig allt mer ett krav inom nästan alla yrkeskategorier, och alldeles säkert kommer de kraven ha ökat ännu mer när de som är barn idag ska ge sig ut och konkurrera på den arbetsmarknad som i allt större utsträckning är utsatt för global konkurrens.

Så, när Utbildningsradions VD Erik Fichtelius idag på DN Debatt berättar att UR nu lägger ut drygt 7 400 utbildningsprogram på nätet – fritt för vem som helst att ta del av – då blir jag väldigt glad. Erik berättade redan när jag träffade honom för något år sedan och bad honom berätta om hur UR arbetar med digitaliseringen, att han hoppades att detta skulle bli möjligt. Jag tycker att det UR nu gör är riktigt bra, och jag hoppas att fler kommer välja att följa i deras fotspår.

För runt om i vårt land finns det ett stort kulturarv, som i stor utsträckning skulle kunna digitaliseras och göras tillgänglig för så många fler. Istället för att nå några få skulle en ökad och medveten digitalisering kunna göra detta gemensamma kulturella arv tillgängligt för var och en som har en internetuppkopplad dator.

Och en hel del görs nu för att göra det möjligt. Vi har Kulturarvslyftet, vi har regeringens strategi för att digitalisera kulturarvet och på många av våra myndigheter är arbetet i full gång. Och i det arbetet märks det att ganska enkla lösningar ibland kan göra väldigt stor nytta. Riksantikvarieämbetets Flickr-sida är ett sådant exempel – där royaltyfria foton nu läggs ut för allmän beskådan.

Att digitalisera kulturarvet är en väsentlig del av den Digitala agendan, där regeringen bland annat slår fast att:

Kulturella verksamheter, samlingar och arkiv ska i ökad utsträckning bevaras digitalt och tillgängliggöras elektroniskt för allmänheten. Alla statliga institutioner som samlar, bevarar och tillgängliggör kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation ska ha en plan för digitalisering och tillgänglighet.

Så den politiska signalen är tydlig. Allt mer av Sveriges kulturarv ska digitaliseras, så att det kan göras tillgängligt för fler, till exempel som en rik källa att ösa ur för duktiga pedagoger i våra svenska skolor.

Just därför är det så bekymmersamt att det också är så som Erik Fichtelius skriver, att många lärare och många elever inte har tillgång till modern it i skolan. Och varenda gång jag diskuterar detta faktum med dem som kan saken, inte minst de som jobbar i skolan eller föräldrar som har barn i densamma, så får jag en och samma bild, nämligen att skolan bara är fläckvis digital.

Visst finns det goda exempel, som i till exempel Salems kommun, som jag själv besökte i april tidigare i år. Men på alltför många håll används it alldeles för sällan, om ens alls.

Att regeringen vill se en ändring på den punkten är tydligt. För även om det ibland kan låta annorlunda i debatten så är faktum att regeringen nu har skärpt alla relevanta styrdokument för skolan så att det nu, t.e.x, i skollagen framgår att alla svenska elever faktiskt ska ha tillgång till de lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Och på samma sätt har regeringen lagt fram en ny skollag och infört nya läroplaner där betydelsen av it betonas, i alla relevanta ämnen och sammanhang. Och den som tänkt sig att utbilda sig till lärare och jobba i skolan i framtiden måste, med de nya kraven för lärarexamen, både kunna använda tekniken själv och förstå hur densamma påverka våra barns och ungas liv och vardag.

Så, de nationella riktlinjerna är glasklara: alla svenska barn har rätt att få digital kompetens och har rätt till moderna lärverktyg. Nu är det, utifrån den tydliga signalen, upp till alla svenska skolhuvudmän – kommunala som fristående – att se över hur de ska kunna se till så att alla lärare och elever kan få använda den pedagogik och de möjligheter som datorer och andra moderna lärverktyg öppnar för, i den egna skolverksamheten.

Erik Fichtelius debattartikel i Dagens Nyheter idag är en väldigt nyttig påminnelse för varje skolledare, varje rektor och varenda kommunal skolpolitiker att detta är en fråga som brådskar, och som nu verkligen kräver handling också av dem.

En dag i bredbands-Sveriges tjänst

Bredbandsforums styrgrupp

En av åtgärderna i regeringens bredbandsstrategi var att tillsätta ett Bredbandsforum som sedermera fick sitt kansli hos Post- och Telestyrelsen. Syftet med det forumet är att hitta praktiska lösningar på problem som står i vägen för att vi ska kunna nå målet om att Sverige ska ha bredband i världsklass.

I eftermiddags hade Bredbandsforums styrgrupp sitt sjunde möte. I forumet är bland annat operatörerna, Ericsson, SVT, SKL och LRF representerade och samarbetar under min ledning som forumets ordförande.

Vid dagens styrgruppsmöte kunde vi gemensamt konstatera att väldigt mycket har hänt. Enligt PTS senaste bredbandskartläggning har nu nästan hälften av alla hushåll och företag i Sverige faktiskt möjlighet att teckna ett bredbandsabonnemang med en hastighet om 100 Mbit/s, vilket är en ökning med fem procentenheter bara under det senaste året.

På dagens möte presenterade också Göran Marby, generaldirektör för PTS, slutrapporten från den arbetsgrupp Stöd och Strategi, som han lett och han valde att poängtera framförallt 3 av de totalt 12 förslag som gruppen för fram:

Inrätta bredbandskoordinatorer, som en resurs som kan hålla samman bredbandsarbetet på regional nivå.
Skapa en större långsiktighet i de offentliga stödsystemen för bredbandsutbyggnad.
Utveckla en byalagskarta, en karttjänst som underlättar identifiering av byanät för att få en översikt över var det finns elektronisk infrastruktur och var det saknas, för att bättre kunna matcha utbud och efterfrågan.

De här tre förslagen, tillsammans med de övriga, tar vi härmed emot och kommer nu att bereda dem vidare inom regeringskansliet.

Idag tillsatte styrgruppen också en ny arbetsgrupp, som ska arbeta med robusthetsfrågor. En fråga som dykt upp i sammanhanget är den om behovet av dokumentation och kvalitetsklassning av nät, vilket den nya gruppen bland annat ska titta vidare på. Den nya arbetsgruppen kommer ledas av Anne-Marie Fransson, förbundsdirektör hos IT- & Telekomföretagen, och ska slutrapportera till styrgruppen i maj 2013.

En av många positiva nyheter vi kunde notera när vi gick igenom hur långt vi kommit med att genomföra de förslag som tidigare arbetsgrupper lagt fram är att alla regioner/län, med ett enda undantag, idag har tagit fram, eller håller på att ta fram, en egen bredbandsstrategi. Det är mycket, mycket bra. För tillgången till bra elektronisk infrastruktur är helt grundläggande för att en region ska kunna utvecklas på bästa sätt, och för att människor i hela landet ska kunna dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Och just därför är det glädjande att bredbandsutbyggnadsfrågan idag har en så bred regional förankring.

Värmland ”goes digital”

Coromatics nya DART-center invigs

Sverige ska bli bäst i världen på att använda sig av digitaliseringens fördelar. Det är den målsättning som regeringen slagit fast och som riksdagen bekräftat. Det är en tuff målsättning, även om vi redan ligger väldigt bra till. För att vi ska kunna nå det målet måste alla goda krafter hjälpas åt.

Idag har jag haft chansen att möta många sådana goda krafter, på olika platser i Värmland.

För att vi fullt ut ska kunna använda de möligheter som digitaliseringen ger så behövs det dels bredband i världsklass, men de är också helt avgörande att vi som enskilda och företag kan lita på att våra it-lösningar fungerar.

Min dag i Värmland inleddes i Sätterstrand där jag invigde bolaget Coromatics DART-center (Disaster and Recovery Training). Tanken med centret är att företag och offentliga organisationer ska kunna testa sin it-miljö under realistiska övningsformer och få chansen att studera vad som kan hända vid olika slags it-haverier, så att man kan lära sig vad man kan göra för att förebygga att de uppstår, om – om de uppstår – kunna minimera den tid som avbrottet pågår.

Och det är viktigt. För när allt fler funktioner i vårt samhälle, både i privat och offentlig regi, blir digitala, är det viktigt att vi verkligen kan lita på att systemen fungerar. Det förutsätter att man regelbundet stresstestar sina system och sin organisation och att man övar på hur man ska agera när oväntade haverier inträffar. Det måste alltid finnas en plan B, och den måste regelbundet testas så att man vet att den faktiskt fungerar.

Därför är initiativ som Coromatics DART-center väldigt värdefulla. Jag är övertygad om att det här är en bransch som kommer att växa och jag hoppas att fler företag, gärna svenska, väljer att engagera sig i den här branschen. För, som jag sa när jag i höstas framträdde på MSB:s konferens Mötesplats Samhällssäkerhet i Kista 17 november 2011 så måste vi ta de här frågorna på långt större allvar än hittills:

En sak är säker. Vi måste vara ödmjuka och inse att vi inte har alla svar på vart vi är på väg. Vi kanske inte ens har alla frågor. Vad vi vet är att vare sig utmaningarna eller vårt samhälles sårbarhet blir mindre framöver. Just därför måste vi ständigt rusta oss för nya utmaningar.

Vårt beroende av digitala tjänster ökar i snabb takt med att fler funktioner tillkommer. Funktioner som kommer innebära en lång rad möjligheter för oss som människor och för vårt samhälle, men också såklart utmaningar. En nyckelfråga är vilken roll vi anser att staten ska ha när det till exempel gäller medborgarnas förväntningar på trygghet. Det är ingen vild gissning att förväntningarna på staten kommer att öka. Med all rätt, vill jag säga. Ska Sverige vara bäst i världen på att ta tillvara digitaliseringens möjligheter måste människor känna trygghet och tillit till systemen.

Efter invigningen av DART fortsatte jag ut till världens snabbaste landsbygd, i Ransbysätter utanför Sunne där boende och företagare nu kommer kunna koppla upp sig med en snabb och pålitlig fiberförbindelse. Det är en satsning för framtiden och en satsning som kunnat förverkligas tack vare många lokala eldsjälars oförtrutna optimism och målmedvetna arbete, i kombination med att Sunne har en framsynt (centerpartistisk!) kommunledning som lyft bredbandsfrågan till en strategisk nivå. Och därtill har staten skjutit till pengar till ett tiotal föreningar i Sunne kommun, som stöd för att dra fiber till landsbygden.

Det är nästan omöjligt att förmedla den känsla man har i kroppen när man, inför de människor som bor i en av Sunnes allra minsta byar (Ransbysätter har strax under 60 invånare), får äran att inviga ett riktigt modernt bredband. Det känns lite som att, för att låna eldsjälen Lennart Svahns ord, släppa in framtiden i byn. Och när någon av oss församlade frågade Lennart vad det var för tänkande som gjort det möjligt att göra Ransbysätter till världens snabbaste landsbygd så sa han:

Därför att vi tänker precis som vanligt. Fast tvärtom.

Den bredbandssatsning Ransbysätter gjort kommer helt klart betyda att fler barnfamiljer (som räknar med att man kan nå youtube och Facebook och ladda hem skoluppgifter via nätet), och allt fler företag, kommer kunna välja att bo och leva i Ransbysätter. Och den utvecklingen är redan på gång, med tre företag som – tack vare fibersatsningen – redan funderar på att flytta dit.

Sverige är ett rikt land, med många fantastiska livsmiljöer. Och det är en rikedom som bara blir mer värd när modern teknik flyttar till landet och när allt fler – som Värmland – ”goes digital”.

Och vem vet, kanske kommer satsningen i Ransbysätter leda till att till och med en eller annan Stureplanskonsult väljer att flytta dit…!?

Min dag i Värmland följdes väl av media. Sveriges Radio rapporterade t.ex. att jag är avundsjuk på Ransbysätter, SVT rapporterade att jag tycker att en kaxig landsbygd med bra bredband är precis vad Sverige behöver, Värmlands Folkblad skriver att om Ransbysätter varit en Facebook-grupp så hade jag tryckt på ”gilla-knappen” direkt, NWT rapporterade att jag lovordade satsningen och TV4 rapporterade från invigningen av DART.

Ps. En dag i Värmland är nästan som ett piller lycka, i starkt koncentrat! Och samtidigt illustrerar de senaste 24 timmarna bredden i det som är mitt uppdrag och min vardag: halv fyra igår satt jag i Berlin och förhandlade med den tyske ekonomiministern. Och halv fyra idag stod jag på verandan på Ransbysätters bygdegård och invigde världens snabbaste landsbygd genom att via storbild koppla upp en videokonferens med en vårdcentral i Bromma. Från Europas kärna till världens snabbaste landsbygd, på ett enda dygn. Det är en fantastisk förmån! Ds.

[Show as slideshow]

Tag Archives