Tag Archives

Arbetet för mer täckning fortsätter utan avbrott

Digital Agenda för Sverige

Digital Agenda för Sverige

Målet i Alliansregeringens bredbandsstrategi är att nittio procent av alla hushåll och företag bör ha snabbt bredband med en hastighet om minst 100 Mbit/s till 2020. Post- och Telestyrelsen gör bedömningen att att det finns goda förutsättningar att vi ska kunna nå det målet, men resan dit går inte av sig själv. Ska vi nå dit förutsätter det ett fortsatt starkt engagemang från alla inblandade aktörer.Just därför inrättade Alliansregeringen i mars 2010 Bredbandsforum. Forumet är en mötesplats för dialog och samverkan mellan regeringen, berörda myndigheter, företag och andra organisationer som verkar på den svenska bredbandsmarknaden.

Arbetet i sker i flera arbetsgrupper som alla har fokus på att lösa olika problem som ligger i vägen för att vi ska kunna få en snabb och effektiv bredbandsutbyggnad. Bredbandsforum leds av en styrgrupp, som jag leder.

När styrgruppen träffades i veckan så avrapporterade bland annat Byanätsgruppen som haft till uppgift att stödja alla de byalag som arbetar med att bygga ut bredband på landsbygden. Byanätsgruppen rekommenderar i sin slutrapport bland annat att vi borde förenkla hanteringen av bredbandsstöden och göra det mer enhetligt, oavsett vilken myndighet som har medel att fördela för bredbandsutbyggnad. Dessutom vill man se så kallade fiberlotsar i varje län som kan driva på och fungera som stöd för olika byanät.

Uppgiften för den nya arbetsgrupp som vi tillsatte i onsdags, Arbetsgruppen för mobilt bredband i hela landet, är att underlätta och skapa bättre förutsättningar för att de trådlösa näten ska kunna byggas ut så att de framöver både täcker och räcker till när allt fler vill använda den mobila tekniken allt mer. Mobilnäten måste nå fler människor och fler företag och de måste ha kapacitet att hantera allt fler användare och allt mer trafik. Om detta rapporterade bland annat DN och ATL. Ordförande i gruppen blir PTS generaldirektör Göran Marby och den sista januari nästa år ska han och gruppen bland annat ge förslag på vilka ytterligare åtgärder vi kan vidta för att öka de trådlösa nätens täckning och kapacitet, framför allt på landsbygden.

Arbetet för att de mobila bredbanden ska räcka och täcka är särskilt prioriterat för mig, Centerpartiet och Alliansregeringen just nu. När mobilnäten byggs ut blir täckningen för såväl röstsamtal som datatrafik bättre. Därför vänder jag nu på varenda sten för att se vad vi kan och bör göra för att förbättra mobilnäten och ytterligare stärka mobilkonsumenten på mobilmarknaden.

För mig är det nu dags för helg och trädgårdsbestyr. Det blir ett välkommet avbrott, i ett väldigt intensiv tid som it- och energiminister. Men det finns andra avbrott, som inte är lika välkomna. Till dessa hör elavbrotten. Men en ljusning för den som har oturen att drabbas av det är att det framöver inte längre ska råda något tvivel om att det verkligen är ett avbrott man drabbats av, och att man därmed har rätt att få ersättning för det. Det är innebörden i en lagändring som jag och resten av regeringen nu föreslår. Om det, den utökade avbrottsersättningen, skriver bland annat TT.

Med det: over and out och trevlig försommarhelg!

Tre tydliga uppdrag för bättre mobiltäckning

På presskonferens i Rosenbad om mobiltäckning.

På presskonferens i Rosenbad om mobiltäckning.

Sverige ska ha bredband i världsklass och alla hushåll och företag ska ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. Det är de mål som riksdagen har bestämt och det är de mål som jag och Alliansregeringen arbetar för att förverkliga. Och på många håll i Sverige har vi nått dit. Men samtidigt är det alltför många som märker att mobiltäckningen inte alls är så bra som mobiloperatörernas täckningskartor lovar. Inte minst den här våren har vi hört hur många, alltför många, människor beskrivit att de faktiskt inte fått det som mobiloperatörerna lovat dem.

Därför skärpte jag, när jag talade på Post- och Telestyrelsens marknadsdag (där alla operatörer deltog) i april, tonläget mot operatörerna och tydliggjorde att det måste bli slut på deras orealistiska löften och på täckningskartor som inte stämmer med verkligheten. Att operatörerna nu måste se till att göra de investeringar som krävs i deras nät så att de täcker och räcker när allt fler av oss nu vill använda den mobila tekniken allt mer.

På det temat hade jag i morse en välbesökt presskonferens där jag presenterade tre tydliga uppdrag som regeringen nu fattat beslut om där vi kommer utvärdera den verkliga mobiltäckningen, där vi kommer utvärdera operatörernas täckningskartor och där vi vill underlätta och påskynda utbyggnaden av mobilnäten, inte minst på landsbygden och i glesare delar av landet.

Det första uppdraget innebär att Post- och Telestyrelsen (PTS) får i uppdrag att genomföra ett antal stickprovsmätningar av hur den faktiska mobiltäckningen verkligen är. För många gånger är operatörernas täckningskartor rent teoretiska och ger en förskönande bild av sanningen. I bästa fall visar de täckningen med äldre telefoner (som kan ha en annan, inte sällan bättre, mottagningskapacitet än de nya smarta telefoner allt fler använder idag) men de visar sällan hur fysiska hinder som kullar, dalgångar och kraftig skog påverkar täckningen. Därför får PTS nu i uppdrag att genomföra konkreta stickprovsmätningar av den verkliga mobiltäckningen, med olika telefoner och i olika delar av landet. Det uppdraget ska de börja med omgående och redovisa senast den 28 juni i år.

Det andra uppdraget handlar om att PTS får ett tydligt uppdrag att främja regionalt samarbete genom att bjuda in till regionala dialogmöten om hur utbyggnaden av mobilnäten kan underlättas och skyndas på. För om operatörer, kommuner, kommunala bolag, länsstyrelser och t.ex. regionala samverkansorgan samverkar mer så kan vi få en både snabbare och bättre utbyggnad av mobilnäten. I Västernorrland har man prövat just den modellen med väldigt goda resultat, och nu vill vi sprida den modellen till resten av landet. Målet är att hitta smarta lösningar på hur man med gemensamma krafter kan tippa över vågskålen så att nödvändiga investeringar verkligen blir av eller kan göras tidigare än vad som annars hade skett. Det kan t.ex. handla om att man bestämmer sig för att samordna sig kring ett grävarbete eller att berörda partter underlättar för operatörerna när de behöver hyra mark. Upptakten blir redan den 30 maj när PTS bjuder in till ett nationellt dialogmöte, och slutredovisning är den 20 december i år.

Det tredje uppdraget innebär att PTS mer i detalj ska kartlägga hur utbyggnaden av mobilnäten ser ut och åt vilket håll utvecklingen går. Den informationen finns redan, men bara hos varje operatör, och vi har inte någon tillräckligt detaljerad samlad oberoende bild. Det behöver vi ha så att vi kan följa och utvärdera utvecklingen, både för taltjänster och för mobil datatrafik. Och därför får nu PTS ta fram en sådan samlad, detaljerad bild och ska också baserat på den återkomma med förslag till en långsiktig plan för hur vi ytterligare kan förbättra mobiltäckningen. Det uppdraget ska PTS redovisa senast 3 mars 2014.

De här tre uppdragen kommer spela roll. De bättre ge oss bättre kontroll på utvecklingen, de kommer innebära en stimulans till mobilnätsutbyggnaden i landet, och de kommer innebära att vi kan börja komma till rätta med operatörernas skönmålande täckningskartor. Nu ligger bollen tydligt hos operatörerna.

På det temat är det bra att vi nu får fler signaler om att operatörerna börjar vaka till och hör vad konsumenterna väldigt tydligt säger till dem. Därför är det bra att Telia idag presenterat att de de närmaste åren kommer göra en mångmiljardsatsning för att bygga ut sin mobiltäckning, och jag räknar med att flera andra operatörer kommer göra detsamma.

Vi svenskar har verkligen tagit till oss den nya mobila tekniken med öppna armar. Vi är ett nyfiket och teknikälskande folk. Och förmodligen är det också en av förklaringarna till att så många av oss nu reagerar så starkt när mobiltäckningen brister eller inte fungerar. Vi vill kunna använda oss av tekniken, när vi vill och där vi befinner oss. Nu förväntar jag mig att alla operatörer hänger på och bidrar till det. De här tre uppdragen ska bidra till det och till att underlätta och påskynda utbyggnaden av mobilnäten i hela landet.

Här kan du se presskonferensen i efterhand:

 

Och här hittar du de uppdrag regeringen givit till PTS:

Idag har Sveriges Radio, Ny Teknik, SVT, TT, m.fl.  rapporterat om dessa beslut.

Operatörerna måste hålla sina löften

It- och energiminister Anna-Karin Hatt på PTS marknadsdag

It- och energiminister Anna-Karin Hatt på PTS marknadsdag

Sverige ska ha bra mobila kommunikationer i hela landet. På det temat inledningstalade jag idag på Post- och Telestyrelsens marknadsdag , där jag fick chansen att vända mig direkt både till PTS och till mobiloperatörerna.

Från regeringens håll har vi gjort och fortsätter göra väldigt mycket för att vi ska kunna bygga ut den mobila telefonin i Sverige. Faktum är att Alliansregeringen är den regering i hela Europa som har frigjort mest eterutrymme för att operatörerna ska kunna bygga ut den mobila telefonin.

Men de senaste åren har vi också mycket medvetet gjort förändringar för att stärka konsumenternas ställning på mobilmarknaden. I den nya lag som antogs för ett och ett halvt år sedan har vi stärkt konsumenternas rättigheter att få rättvisande och tillgänglig information, och vi har också gjort det lättare – för den som är missnöjd – att kunna byta från en operatör till en annan. Starkar konsumenter, som kan göra tydliga och medvetna val är bra – för konsumenterna själva, men också för operatörerna och för hela mobiltelefonins utveckling. Om krävande konsumenter kan rösta med fötterna och driva utvecklingen framåt med det, så är det något som vi alla tjänar på.

Vid sidan av det har vi också sett till så att de tillstånd operatörerna har för att bygga ut de mobila tjänsterna numera är  teknikneutrala, så att det är möjligt att bygga ut och gå över till nyare och effektivare teknik.

Allt detta göra att svenska operatörer har bland de allra bästa förutsättningarna i Europa för att bygga ut den mobila telefonin. Och nu måste operatörerna också svara upp mot det.

För just nu växer missnöjet med hur mobiltelefonin fungerar runtom i landet. Och när jag talade direkt till operatörerna om det så var jag väldigt tydlig med det:

När Sverige är Europamästare i att förse er med radiospektrum för att bygga ut mobiltelefonin, så innebär det att ni har bra förutsättningar. Och sådana bra förutsättningar borde också betyda att vi både kan och ska ha det bästa och mest välfungerande mobilnätet i hela Europa.

Men långt ifrån alla svenskar upplever att det är så idag. För just nu växer människors missnöje med mobiltäckningen. Vi hör det på landsbygden, där näten fortfarande inte täcker så mycket som människor skulle önska.

Vi hör det i städerna, där efterfrågan ökar snabbare än era nät byggs ut.

Och vi ser det när människor misströstar när den mobila tekniken inte funkar när man är på resande fot.

Och det här växande missnöjet, som jag väldigt tydligt hör, är inte begränsat till en viss operatör, eller till någon särskild del av landet. Det finns och det växer snabbt, på många håll i landet.

Vi ser det i de många ”skämskartor”, som nu tas fram.

Vi ser det när antalet konsumenter som klagar till Allmänna reklamationsnämnden och Telekområdgivarna stadigt ökar.

Och vi ser det när antalet frågor som ställs till mig i riksdagen och i debattartiklar runt om i landet stadigt växer.

Att allt fler tycks bli allt mer missnöjda med hur mobiltelefonin fungerar är något som verkligen bekymrar mig, och det är något som borde bekymra såväl PTS som varenda mobiloperatör.

Samtidigt som vi kan höra hur missnöjet växer i landet, så hör vi ibland också något helt annat. Alldeles nyss kunde vi höra en person som representerade en av de större operatörerna kommentera läget. Och hans kommentar var att beklaga sig för att mobilkunderna, som han sa, har väldigt ”högt ställda förväntningar”.

Det är möjligt att det finns de som tycker så. Men låt oss då stanna upp och tänka efter ett tag.

Vad är det som är så ”väldigt högt” i mobilkonsumenternas förväntningar?

Är det förväntan om att man faktiskt ska kunna ringa med sin mobil utan att drabbas av ständiga avbrott, där man rör sig eller bor?

Är det förväntan att man ska kunna ha täckning på de platser där era kartor visar att det ska vara så?

Eller är det förväntan om att man ska få den tjänst som man faktiskt har betalat för?

Självfallet är det så att operatörerna måste leva upp till de löften de har givit. Har man lovat täckning, så ska man också ordna det. Har man anslutit fler kunder än vad näten är byggda för så måste man se till så att näten klarar fler:

Låt mig vara riktigt uppriktig mot er; det är inte ok att svenska mobilkonsumenter inte får det de har rätt att förvänta sig. Det måste bli ändring på det. Det måste bli slut på orealistiska löften. Det måste bli slut på täckningskartor som inte har någon koppling till det människor upplever i verkligheten. Och det måste till större investeringar i era nät så att de täcker och räcker när allt fler nu vill använda era tjänster allt mer.

Om du vill läsa talet i sin helhet hittar du det här.

Vill du hellre se hur media rapporterat om detta kan du läsa Svenska Dagbladet, Dagens Industri, Ekot, Sveriges Radio Sörmland, Sveriges Radio Norrbotten, Computer Sweden eller Ny Teknik.

Vi har inte råd med några svaga länkar

Anna-Karin Hatt pratar på på konferensen Informationssäkerhet för offentlig sektor

På konferensen Informationssäkerhet för offentlig sektor

På Folkets hus i Stockholm samlas i dagarna hundratals representanter från offentlig sektor för att diskutera ett väldigt angeläget ämne: informationssäkerhet. I mitt tal där idag framhöll jag att det är många olika aktörer som måste kunna – och bli bättre på – att samverka om vi ska kunna få säkra it-system:

Allt fler av våra system integreras nu, precis som i Tieto:s fall, med varandra och samlas i en enda central miljö. Och det är många gånger rationellt, sparar kostnader och minskar vårt energibehov. Men det leder samtidigt till att ett tekniskt fel snabbt kan leda till avbrott i flera system, lite som ringar som sprider sig på vattnet. Och i slutändan kan konsekvenserna för samhället bli väldigt allvarliga.

Samtidigt som våra medborgare förväntar sig att all nödvändig information alltid ska finnas en knapptryckning bort och vi samlar fler tjänster i molnet, blir konsekvenserna allt större när it-avbrotten inträffar. Och offentlig sektor råder inte längre själva över it-system då mycket av den kritiska infrastrukturen finns i privata företag. Som jag ser det så leder allt detta fram till ett behov av en ny nationell strategi för informationssäkerhet:

Eftersom informationssäkerhet är en horisontell fråga som skär genom alla sektorer behövs också ett brett samhällsperspektiv. Och därför tror jag att vi också – vid sidan av handlingsplanen – behöver en ny bred, nationell strategi för informationssäkerhet. Vi behöver en bättre helhetssyn i vårt samhälle på vad som ska skyddas, vilka hoten är och vilka medel vi ska ha för att förstärka vårt skydd.

Det handlar om allt från säkerhets- och försvarspolitiska aspekter, medborgerliga rättigheter, integritetsfrågor, brottsbekämpning till säkerhet i vardagen. Jag vill att en sådan ny nationell strategi för informationssäkerhet ska möjliggöra en samlad politik och omfatta arbete med informationssäkerhet på alla nivåer och områden i samhället. Jag ser framför mig att en sådan ny nationell strategi ska bli ett övergripande sammanhållet ramverk för hur arbetet med informationssäkerhet ska bedrivas i Sverige.

Läs gärna hela mitt tal här eller se videon nedan.

Och vill du läsa Forbes artikel, med prislistan över zero day-sårbarheter, hittar du den här.

Två miljoner nya internetabonnemang

Antal abonnemang på internettjänster
Antal abonnemang på internettjänster

Idag har Post- och Telestyrelsen kommit med sin rapport, Svensk Telemarknad 2011, som är intressant läsning av flera olika skäl. Det mest iögonfallande är nog den utveckling som visas i diagrammet ovan som visar att det bara under det senaste året har tillkommit två miljoner nya internetabonnemang i Sverige. Den mängd data som skickades i mobilnäten 2011 fördubblades jämfört med året innan. Det är en fantastisk utveckling och tydliga tecken på att vi i Sverige tar till oss ny teknik och verkligen använder den. Sverige är ett it-moget land och vi är världsbäst på att använda tekniken.

Men det innebär inte att vi inte har utmaningar. Ungefär hälften av de svenska hushållen och företagen har idag möjlighet att skaffa sig en bredbandsuppkoppling med en hastighet om åtminstone 100 Mbit/s, och det är en andel som vi ha bestämt oss för att öka till minst 90 % till år 2020. Just därför satsar regeringen under perioden 2012-2014 närmare en halv miljard kronor, främst inom ramen för landsbygdsprogrammet, för att bygga ut goda elektroniska kommunikationer i de områden i landet där marknaden inte är intresserad av att göra det. Samtidigt ökar också operatörerna sina satsningar. Bara under 2011 investerade de ca 8,5 miljarder kronor i att bygga ut bredband i Sverige, vilket är en ökning med nästan 10 %.

Allt fler får nu möjlighet till snabbt bredband. Samtidigt finns det idag ca 800 hushåll som inte har tillgång ens till den mest grundläggande nivån på 1 Mbit/s. För att också de hushållen ska kunna få grundläggande bredband tar vi nu det s.k. 800-bandet i bruk, och en del av det är att operatören Net4Mobility nu får ansvar för att koppla upp även de hushållen.

Den utveckling som nu sker är väldigt positiv, och det är tydligt att vi i Sverige ligger väldigt långt framme. Det är något som vi har all anledning att vara väldigt glada för!

Media: IDG, SR, SvD

En dag i bredbands-Sveriges tjänst

Bredbandsforum

Bredbandsforums styrgrupp

En av åtgärderna i regeringens bredbandsstrategi var att tillsätta ett Bredbandsforum som sedermera fick sitt kansli hos Post- och Telestyrelsen. Syftet med det forumet är att hitta praktiska lösningar på problem som står i vägen för att vi ska kunna nå målet om att Sverige ska ha bredband i världsklass.

I eftermiddags hade Bredbandsforums styrgrupp sitt sjunde möte. I forumet är bland annat operatörerna, Ericsson, SVT, SKL och LRF representerade och samarbetar under min ledning som forumets ordförande.

Vid dagens styrgruppsmöte  kunde vi gemensamt konstatera att väldigt mycket har hänt. Enligt PTS senaste bredbandskartläggning har nu nästan hälften av alla hushåll och företag i Sverige faktiskt möjlighet att teckna ett bredbandsabonnemang med en hastighet om 100 Mbit/s, vilket är en ökning med fem procentenheter bara under det senaste året.

På dagens möte presenterade också Göran Marby, generaldirektör för PTS, slutrapporten från den arbetsgrupp Stöd och Strategi, som han lett och han valde att poängtera framförallt 3 av de totalt 12 förslag som gruppen för fram:

  1. Inrätta bredbandskoordinatorer, som en resurs som kan hålla samman bredbandsarbetet på regional nivå.
  2. Skapa en större långsiktighet i de offentliga stödsystemen för bredbandsutbyggnad.
  3. Utveckla en byalagskarta, en karttjänst som underlättar identifiering av byanät för att få en översikt över var det finns elektronisk infrastruktur och var det saknas, för att bättre kunna matcha utbud och efterfrågan.

De här tre förslagen, tillsammans med de övriga, tar vi härmed emot och kommer nu att bereda dem vidare inom regeringskansliet.

Idag tillsatte styrgruppen också en ny arbetsgrupp, som ska arbeta med robusthetsfrågor. En fråga som dykt upp i sammanhanget är den om behovet av dokumentation och kvalitetsklassning av nät, vilket den nya gruppen bland annat ska titta vidare på. Den nya arbetsgruppen kommer ledas av Anne-Marie Fransson, förbundsdirektör hos IT- & Telekomföretagen, och ska slutrapportera till styrgruppen i maj 2013.

En av många positiva nyheter vi kunde notera när vi gick igenom hur långt vi kommit med att genomföra de förslag som tidigare arbetsgrupper lagt fram är att alla regioner/län, med ett enda undantag, idag har tagit fram, eller håller på att ta fram, en egen bredbandsstrategi. Det är mycket, mycket bra. För tillgången till bra elektronisk infrastruktur är helt grundläggande för att en region ska kunna utvecklas på bästa sätt, och för att människor i hela landet ska kunna dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Och just därför är det glädjande att bredbandsutbyggnadsfrågan idag har en så bred regional förankring.

 

Innovativ inspiration

 

Ettgrepsblandaren, en produkt som först togs fram som ett hjälpmedel för funktions-hindrade men som nu underlättar vardagen för de flesta av oss.

I onsdags hade jag förmånen att få tala vid en prisutdelning för entreprenörer och eldsjälar som verkligen vet hur man sätter it i människans tjänst, entreprenörer som utvecklar riktigt häftiga innovationer! Det jag talade på var Post- och Telestyrelsens  prisutdelning Innovation för alla. Med ett Design för alla-koncept kan vi hjälpa funktionshindrade, men också vi andra – alla vi som tar för givet att vi kan se, höra och röra på sig – har ofta stor glädje av det nytänkandet.

Meta Troell som talade på evenemanget tog t.ex. upp exemplet med engrepsblandaren som först lanserades som en ”handikappanpassad produkt”, men som därefter har gjort sitt intåg i nästan alla hem och underlättat för oss alla.

Eller ta den helt vanliga äggkartongen. Det är en produkt som enkelt kan öppnas och stängas med en hand, och designen gör att det är enkelt även för en person med synnedsättning att känna igen en äggkartong. Om ni har en stund över, försök göra det samma med en nyinköpt syltburk!

Onsdagens teman var två: att ”Underlätta vardagen för personer med dövblindhet” och ”Handel och betalning för alla”

Det som är så häftigt med de innovationerna är att de gör verklig skillnad i människors vardag. Innovationer som hjälper dövblinda att hantera e-post, surfa, skriva, läsa texter och lyssna på webbradio. Eller det hjälpmedel som gör att dövblinda kan rida. Med hjälp av vibrationer kan de styra hästen och dessutom kommunicera med sin ridinstruktör eller assistent.

Under temat ”Handel och betalning för alla” fanns det också många intressanta pristagare. Ta exempelvis Pitney Bowes mobilapp som visar information om exempelvis tillgänglighet till butiker och restauranger eller information om tillgängligheten vid hållplatser, närheten till handikapparkering och liknande.

Det är innovationer när de är som bäst. Och oftast handlar det  inte om avancerad raketteknologi, utan om att någon tar befintlig teknik, snurrar den ett varv till och till sist får vi en innovation som verkligen förenklar livet för människor som inte har det allt för enkelt i sin vardag.

Att delta vid den här prisutdelningen gav mig verklig inspiration och stärkte mig i att det mål jag jobbat för sedan den första dagen jag tillträdde som it-minister är helt rätt: att på allvar sätta it i människans tjänst.

För vad ska vi med all fiffig it-teknik till, om vi inte kan dra nytta av den? Allt för ofta diskuteras it som om det skulle finnas någon form av egenintresse i alla de siffror som nördiga civilingenjörer slänger sig med. Men sanningen är ju att det är först när människor verkligen kan använda och lär sig att använda tekniken som den gör riktig nytta. Precis som innovationer för personer med dövblindhet. Det är då vi på allvar sätter it i människans tjänst.

Tack PTS för en väl genomförd tävling och stort grattis till alla vinnare. Bra jobbat!

Fler borde få jobba hemma mer

Idag är det jobba hemma-dagen, ett bra initiativ för att uppmärksamma alla de fördelar som kan komma från att jobba just hemifrån. Bakom initiativet står Microsoft Sverige och de har idag helt sonika skickat hem alla sina anställda för att istället jobba på distans. Ett av de företag som arbetat mycket för att underlätta distansarbete är TeliaSonera och de uppger att de har lyckats minska sina CO2-utsläpp med hela 70 %, bland annat genom att använda telekonferenser och möjliggöra distansarbete. Det reser endel kittlande tankar kring hur mycket vi skulle kunna vinna om fler kunde välja att arbeta någon dag hemifrån i veckan eller månaden, i form av minskad trafik, minskade koldioxidutsläpp och mindre trängsel på våra vägar. Men också vinster i form av att fler kanske skulle kunna få lättare att få vardagspusslet att gå ihop, med hela den utmaning många av oss har i att kombinera önskan om ett rikt arbetsliv med att kunna hämta barnen på dagis eller fritids i någorlunda god tid, och få mer tid för familjen och barnen.

Vi lever i en allt mer uppkopplad miljö, och det är en fantastisk möjlighet i allt detta. Just idag skriver t.ex.  SvD att det numera säljs fler smarta telefoner än vanliga datorer. Det innebär att allt mer av vårt arbete kan ske mobilt, och att den geografiska platsen blir allt mindre viktig. Men ska vi i stor skala kunna bejaka den utvecklingen måste hela systemet fungerar. Då måste vi t.ex. bli ännu bättre på it-säkerhet, även om vårt samhälle idag är bättre rustat än många andra. Och vi måste ha en väl utbyggd, robust och säker it-infrastruktur. Just därför är det viktigt att vi så tydligt i  regeringens bredbandsstrategi anger om att 90 % av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband med en hastighet om 100 Mbit år 2020.

Jag är övertygad om att vi med mer flexibla arbetsplatser och med teknikens hjälp både kan bli mer produktiva men också öka vår livskvalitet. För att det ska kunna ske krävs en bra digital infrastruktur, men det krävs också bra ledare i organisationer och företag som fokuserar mer på att medarbetarna löser sina uppgifter, än på var de löser dem. I mitt ledarskap har idén om att det viktigaste inte är varifrån mina medarbetare arbetar, utan att de löser de uppgifter de har att lösa länge varit en helt central del. Jobba hemma-dagen är ett bra sätt att uppmärksamma fler på möjligheterna med det synsättet.

 

Vill du läsa mer om vad jag sagt om hur it kan bidra till ett miljösmartare samhälle kan du gärna läsa mitt från konferensen ”IT för ett grönare samhälle”,  Smart IT kan minska våra ekologiska fotavtryck. Läs gärna också strategin IT för en grönare förvaltning – agenda för IT för miljön 2010-2015.