Tag Archives

Mitt tredje år i rad på Internetdagarna

Idag hade jag för tredje året i rad chansen att få vara en av huvudtalarna på Internetdagarna och jag valde i mitt tal bland annat att resonera om hur it kan hjälpa oss att skapa ett öppnare, säkrare och effektivare samhälle, men framförallt om hur viktigt det är att vi får in moderna lärverktyg och it i skolan, så att våra barn kan dra nytta av alla de pedagogiska möjligheter it innebär. Och när jag avslutade mitt tal gjorde jag det såhär:

Med öppenhet och transparens kan vi stärka demokratin, främja innovation och nya jobb.

Det kan vi göra i Sverige och utanför vårt lands gränser. Och det absolut bästa verktyget för att ta sig förbi hinder, riva gränser och öppna nya möjligheter, det är vårt ibland hatade, men allra mest vårt älskade Internet.

Läs hela talet här, eller se det i efterhand i videon nedan:

Ek och Ahl förstår inte politikens roll

Efter en första debattartikel, och min replik väljer nu Mikael Ek och Karin Ahl att skriva en slutreplik på DN Debatt. I den skriver de bland annat:

Fiber är enligt vår uppfattning den enda infrastrukturen som faktiskt är framtidssäker, eftersom det bara är fiber som kan erbjuda en hög hastighet även uppströms.

Tyvärr verkar det som om författarna läste min replik lite slarvigt. Det jag skrev i den var att jag håller med om att fiberoptik är en framtidssäker teknik, men det viktiga är: det är inte, och ska aldrig bli, min och politikens uppgift att diktera för företag eller konsumenter vilken teknik de ska satsa på. Politiken är bra på mycket, men inte på att göra teknikvalen för framtiden. Det är duktiga företag och krävande konsumenter mycket bättre på.

En viktig fråga som man måste ställa sig när man läser slutrepliken är vad slutsatsen av Ek och Ahls resonemang egentligen är? Om de nu inte tycker att man ska räkna med de mer än 600 000 hushåll som får sin internetuppkoppling via kabel-TV, därför att de anser att uppströmskapaciteten (på uppemot 10 Mbit/s, vid sidan av nedströmskapaciteten som ofta ligger på 200 Mbit/s) inte räcker, vad tycker de då att slutsatsen av det bör vara? Menar Ek och Ahl att vi borde använda skattemedel för att finansiera att dra fiber till dessa kunder, och därmed konkurrera ut kabel-TV-operatörerna från marknaden?

Låt mig vara alldeles kristallklar:

Politiker ska sätta upp ambitiösa mål. Men politiken ska inte göra teknikval. Det är duktiga företag som ska ta fram marknadslösningar som fungerar. Det är krävande kunder ska göra självständiga aktiva val. Och det är byalag som ska välja sin framtidssäkra lösning. I många fall väljer de optofiber, ja. Men det är ett val de gör, utan att politiken och regeringen riktar pekpinnar åt dem.

Artikelförfattarna påstår att Sverige skulle ha EU:s långsammast växande bredbandstäckning, vilket förmodligen är hämtat från ett påstående som återfinns i ett dokument från EU-kommissionen. Jag har inte sett vilken data de åberopar för det påståendet, men oaktat det så ve vi (via den officiella statistiken från PTS) att 49% av alla svenska hushåll idag kan få bredband med en hastighet om minst 100 Mbit/s. Det är en ökning med hela fem procentenheter bara det senaste året.

Bakom den fina utvecklingen ligger stora investeringar från operatörerna, och viktiga insatser från Alliansregeringen. Om andra länder kan visa upp att de har en ännu snabbare ökningstakt än så är de bara att gratulera. Men sanningen är ju att de i så fall också startar från en mycket lägre nivå med mycket sämre täckning än Sverige, och det är alltid lättare att åstadkomma en snabb ökningstakt för den som börjar på en låg nivå. De lägst hängande frukterna går alltid lättast och snabbast att plocka.

Men, för att avsluta med något glädjande: det gläder mig att artikelförfattarna mellan sin första artikel och denna nu tycks ha upptäckt Centerpartiets och Alliansregeringens Bredbandsmiljard, dvs det faktum att vi i den budget som vi nyligen överlämnade till Riksdagen mer än en dubblerade satsningen (till 1,1 miljarder kronor) på att bygga ut snabbt bredband på landsbygden. Det är pengar som kommer göra stor nytta för att vi ska kunna växa och utvecklas på likvärdiga villkor, och för att vi ska kunna ta vara på hela vårt lands rika resurser.

Bredbandsfrågan het utanför tullarna

Idag har vi haft det åttonde mötet med styrgruppen för Bredbandsforum. Bredbandsforum i samband med att regeringen antog sin bredbandsstrategi och forumet är en mötesplats för dialog och samverkan mellan regeringen, myndigheter, organisationer och företag som verkar på den svenska bredbandsmarknaden. Syftet med Bredbandsforum är att hitta konstruktiva lösningar som bidrar till en ökad samverkan om utbyggnad av bredband, så att vi tillsammans bättre kan nå de mål som finns i regeringens bredbandsstrategi (styrgruppens avsiktsförklaring hittar du här).

Under min ledning har Bredbandsforum idag beslutat att tillsätta ”Byanätsgruppen”, en arbetsgrupp som ska ledas av Åsa Odell, som är styrelseledamot i Lantbrukarnas Riksförbund och ledamot i Bredbandsforums styrgrupp. Byanätsgruppens uppgift kommer vara att stödja alla de byalag som nu arbetar med att bygga ut bredband på landsbygden, bland annat med hjälp av den Bredbandsmiljard som Centerpartiet och Alliansregeringen nu satsar på detta mellan 2012 och 2014.

Och efterfrågan på den sortens stöd växer nu snabbt. För när jag reser runt i landet märker jag att det växer fram en modern byalagsrörelse för att bygga bredband över hela landet. Faktum är att bara man kommer utanför tullarna i Stockholm så märker man hur stor bredbandsfrågan är och hur allt fler ser den som helt avgörande för att ta till vara på all den utvecklingskraft som finns på landsbygden. Det som växer fram runt om i landet är som en modern, digital vägföreningsrörelse! Och varenda krona vi kan satsa på att stötta dem är välkommen och kommer göra stor nytta.

För mig är det oerhört inspirerande och imponerande att se all den värdefulla ideella tid som byalagen lägger ned på att ge landsbygden tillgång till bra bredband. Och just modellen att arbeta tillsammans med byalagen, och från det offentliga vara med och medfinansiera endel av deras kostnader för att bygga bredband, har visat sig vara en väldigt effektiv metod, som är väldigt viktig för att vi ska kunna nå målen i bredbandsstrategin. Därför är det viktigt att vi i Bredbandsforum idag bestämde oss för att vår åttonde arbetsgrupp ska bli en Byanätsgrupp, som ska stötta byalagen i deras arbete.

 

Ps. Tillhör du en av dem som är engagerad i frågan om att bygga ut  bredband på landsbygden, eller funderar du på att bli det? Idag lanserade också Post- och Telestyrelsen Bredbandskartan, en e-tjänst som utvecklats i samarbete med Bredbandsforum, och som på ett enkelt sätt visar tillgången till bredband i Sverige. Kartan syftar till att underlätta för de kommuner, län, byalag och privatpersoner som arbetar med regional planering eller vill komma igång med bredbandsutbyggnad. Ds.

Viktiga budgetsatsningar för ett hållbart Sverige

För knappt tre veckor sedan, när regeringen samlades till den sedvanliga budgetöverläggningen på Harspund, kunde min kollega finansminister Anders Borg berätta att våra svenska statsfinanser är i så gott skick att vi nu har ett reformutrymme på 23 miljarder kronor för nästa år. När vi nu har så goda möjligheter att göra angelägna investeringar för framtiden, som rustar oss och gör hela landet starkare, står en sak alldeles klart: politik är att prioritera.

För egen del har jag haft ett samlande motto för ögonen i den budgetförhandling vi nu haft, som lett fram till den ”nådiga lunta” som regeringen idag överlämnar till Riksdagen. Min fasta övertygelse är nämligen att vår generations stora moraliska uppgift är att ställa om till ett hållbart samhälle. Att vi nu mer än någonsin tidigare måste se till så att de val vi gör idag är hållbara för framtiden.

För världen befinner sig mitt uppe i en global klimatutmaning. Det har vi vetat länge. Och ändå gör många länder inte tillräckligt för att svara upp mot den insikten. På samma sätt vet vi, och har vetat länge, att merparten av den energi världen använder inte är långsiktigt hållbar. Mot bättre vetande fortsätter världens användning av olja, kol och naturgas att öka.

Och det är just därför som vi måste slå in på en annan väg. Det är därför som vi måste öka satsningarna på det som är långsiktigt hållbart. Och det är därför som vi steg för steg måste ställa om till ett hållbart samhälle.

Detta, som varit min riktlinje inför budgetförhandlingarna, märks på flera sätt i budgetpropositionen för 2013, vilket jag också la extra tonvikt vid när jag tidigare idag presenterade budgeten för studenter och forskare på internationellt sett mycket framstående Ångströmslaboratoriet vid Uppsala Universitet:

Vi gör nu en stor och permanent förstärkning av energiforskningen. Vart och ett av åren 2013-2015 kommer vi permanent satsa cirka 1,3 miljarder kronor på energiforskning, en summa som sedan ökar till den nya permanenta nivån på 1,4 miljarder per år från och med 2016. En tidigare väsentligt lägre permanent nivå, och tillfälliga satsningar, ersätts nu med en permanent hög och ökande nivå. Sammantaget innebär det att Alliansregeringen kommer satsa närmare 14 miljarder kronor på energiforskning de kommande 10 åren. Jämför man det med vad socialdemokraterna satsade på energiforskning under sina senaste 10 år i regeringen är den satsning som Centerpartiet och Alliansen nu gör mer än dubbelt så stor.

Vi satsar ytterligare 280 miljoner kronor på att utveckla den klimatsmarta och innovativa biogasen. För att vi ska kunna ställa om vår fordonsflotta så att den år 2030 inte längre är beroende av fossila bränslen behöver vi både behålla och utveckla de väfungerande styrmedel vi redan har, men vi behöver också skapa nya. Biogasen är ett av de mest resurseffektiva och klimatsmarta fordonsbränslena vi har och därför förlänger och förstärker vi nu den satsning som redan pågår, som syftar till att öka produktionen, förbättra distributionen och öka användningen av biogas. Tillsammans med de medel som redan finns anslagna innebär det att Centerpartiet och Alliansen de närmaste åren kommer satsa 340 miljoner kronor på att utveckla och producera framtidens klimatsmarta och innovativa biogas.

Vi ger mer stöd för mer solel i Sverige. En av de mest hållbara energikällorna som finns är solen, och nu sker en snabb utveckling av solcellstekniken, vilken är särskilt väl lämpad för småskalig energiproduktion. Sedan 2009 har Centerpartiet och Alliansen satsat på ett investeringsstöd till den som sätter upp solceller, ett stöd som kan användas både av företag, offentliga organisationer och privatpersoner och som blivit mycket framgångsrikt. Nu föreslår vi att ytterligare 210 miljoner kronor ska avsättas fram till 2016 för stöd till installation av solceller.

Vi satsar 120 miljoner kronor i ett särskilt program för att utveckla energieffektiva byggnader. Sverige ska, tillsammans med resten av EU, från 2021 se till så att alla nya hus som byggs är ”nära-noll-energihus”. För att klara det behöver vi ett bättre kunskapsunderlag som visar hur vi kan bygga med den mest energieffektiva tekniken, och ett kunskapsunderlag som visar hur riktigt energieffektiva byggnader kan fungera. Därför startar vi nu ett nytt och särskilt program för att utveckla energieffektiva byggnader. De erfarenheter programmet ger kommer ligga till grund när regeringen definierar de nya energikrav som ska gälla för alla nya byggnader från 2021.

Mer forskning kring framtidens förnybara energi. Mer stöd till klimatsmart biogas och effektiv solel. Och ett nytt program för energieffektiva byggnader. Allt detta är satsningar som, steg för steg, hjälper oss att ställa om till ett långsiktigt hållbart samhälle. Ett samhälle där vi tar oss bort från fossil energi och in i mer av den förnybara energi som växer och som bygger på naturens egna processer.

Men att ställa om till långsiktig hållbarhet handlar inte bara om miljö, klimat och energi. Ett hållbart samhälle handlar också om att ta till vara på hela vårt rika avlånga land, och om att det ska vara möjligt att bo och leva i alla delar av Sverige.

För att det ska vara möjligt måste hela Sverige ha tillgång till bra elektroniska kommunikationer, och till bra bredband.

Därför är det bra att stora delar av Sverige nu täcks av en väldigt god elektronisk infrastruktur och att 49 procent av alla hushåll nu kan få bredband med en hastighet om åtminstone 100 Mbit/s, samtidigt som stora delar av landet täcks av mobilt bredband. Det gör att t.ex. ett transportföretag i realtid kan hålla koll på var man har sina lastbilar, vilket gör det möjligt att effektivisera logistiken och begränsa onödiga tomtransporter till ett minimum. Och samma goda elektroniska infrastruktur gör att många nu kan arbeta hemifrån någon eller några dagar i veckan, och den ger enmansföretagaren med en laptop möjlighet att arbeta var hon eller han vill, utan geografiska begränsningar.

Men denna fina elektroniska infrastruktur når än så länge inte överallt, och därför är jag väldigt glad och stolt att årets budget innehåller viktiga satsningar också på det här området:

Vi satsar nu ytterligare 600 miljoner på att bygga ut snabbt bredband på landsbygden, vilket tillsammans med tidigare beslutade medel ger en Bredbandsmiljard för bredband på landsbygden. Det innebär att Centerpartiet och Alliansregeringen mer än fördubblar stödet till bredband på landsbygden och satsar nästan 1,1 miljarder kronor mellan 2012 och 2014 på att ge nära 55.000 landsbygdshushåll tillgång till riktigt snabbt bredband.

Vi lägger under 2013 ytterligare 10 miljoner kronor på att utveckla en modern e-förvaltning, vilket tillsammans med redan anslagna medel innebär att vi nästa år satsar 38,5 miljoner kronor på viktiga e-förvaltningsprojekt som e-legitimation och e-beställ. Dessutom kan vi finansiera nya förstudier till e-förvaltningsprojekt av strategisk betydelse. De nya e-förvaltningssatsningarna kommer senare i höst sättas in i sitt sammanhang, när jag presenterar regeringens nya strategi för e-förvaltning, en strategi som ska göra den offentliga förvaltningen öppnare, effektivare och mer innovativ och ge oss som medborgare och företagare tillgång till nya och moderna e-tjänster.

Och precis såhär kan man, steg för steg och i konkreta termer i en regerings budget, ta viktiga steg för att ställa om vårt samhälle till långsiktig hållbarhet. Och det gör att jag, en dag som denna, är stolt över att jag är en av de centerpartister i regeringen som har möjligheten att bidra till att steg för steg ställa om vårt samhälle till långsiktig hållbarhet.

Ps. Många av dessa satsningar har jag beskrivit ännu mer ingående här på bloggen de senaste veckorna (1,2,3,4,5) men också berättat om i olika media (1,2,3,4,5) Ds.

En ”bredbandsmiljard” för tillväxt på landsbygden

Kvällens TV4Nyheterna rapporterade att jag tillsammans med Annie Lööf och Eskil Erlandsson idag avslöjat att regeringen i den kommande budgeten kommer satsa ytterligare 600 miljoner på att bygga ut snabbt bredband på landsbygden. De pengarna ska läggas till den halva miljard vi satsade i förra budgeten. Sammantaget innebär det att vi från Alliansregeringen mer än fördubblar stödet och nu satsar nästan 1,1 miljarder kronor mellan 2012 och 2014 på att bygga ut snabbt bredband på landsbygden.

Och det är en satsning som kommer göra stor skillnad för många. Tack vare denna ”bredbandsmiljard” kommer ungefär 55 000 hushåll i hela landet kunna få snabbt bredband. Pengarna kanaliseras – via Landsbygdsprogrammet och via medfinansiering från PTS – till de byalag och grupper som helt ideellt lägger ned mycket egen tid, mycket eget arbete och mycket egna pengar för att den egna landsbygden ska kunna leva och växa.

Så när Annie, Eskil och jag idag skulle berätta om denna viktiga budgetnyhet åkte vi ut till bonden Björn Mattsson utanför Norrtälje, som just nu drar fram fiber till sin gård. Hans engagemang för den här viktiga framtidsfrågan, och hans entusiasm över bredbandsmiljarden, var inte att ta miste på.

Dagens bredbandsmiljard är ett viktigt steg på vägen för ett uppkopplat Sverige, och för en levande landsbygd!

[Show as slideshow]

Media: IDG, SR, ATL, TT

Två miljoner nya internetabonnemang

Antal abonnemang på internettjänster
Antal abonnemang på internettjänster

Idag har Post- och Telestyrelsen kommit med sin rapport, Svensk Telemarknad 2011, som är intressant läsning av flera olika skäl. Det mest iögonfallande är nog den utveckling som visas i diagrammet ovan som visar att det bara under det senaste året har tillkommit två miljoner nya internetabonnemang i Sverige. Den mängd data som skickades i mobilnäten 2011 fördubblades jämfört med året innan. Det är en fantastisk utveckling och tydliga tecken på att vi i Sverige tar till oss ny teknik och verkligen använder den. Sverige är ett it-moget land och vi är världsbäst på att använda tekniken.

Men det innebär inte att vi inte har utmaningar. Ungefär hälften av de svenska hushållen och företagen har idag möjlighet att skaffa sig en bredbandsuppkoppling med en hastighet om åtminstone 100 Mbit/s, och det är en andel som vi ha bestämt oss för att öka till minst 90 % till år 2020. Just därför satsar regeringen under perioden 2012-2014 närmare en halv miljard kronor, främst inom ramen för landsbygdsprogrammet, för att bygga ut goda elektroniska kommunikationer i de områden i landet där marknaden inte är intresserad av att göra det. Samtidigt ökar också operatörerna sina satsningar. Bara under 2011 investerade de ca 8,5 miljarder kronor i att bygga ut bredband i Sverige, vilket är en ökning med nästan 10 %.

Allt fler får nu möjlighet till snabbt bredband. Samtidigt finns det idag ca 800 hushåll som inte har tillgång ens till den mest grundläggande nivån på 1 Mbit/s. För att också de hushållen ska kunna få grundläggande bredband tar vi nu det s.k. 800-bandet i bruk, och en del av det är att operatören Net4Mobility nu får ansvar för att koppla upp även de hushållen.

Den utveckling som nu sker är väldigt positiv, och det är tydligt att vi i Sverige ligger väldigt långt framme. Det är något som vi har all anledning att vara väldigt glada för!

Media: IDG, SR, SvD

En dag i bredbands-Sveriges tjänst

Bredbandsforum

Bredbandsforums styrgrupp

En av åtgärderna i regeringens bredbandsstrategi var att tillsätta ett Bredbandsforum som sedermera fick sitt kansli hos Post- och Telestyrelsen. Syftet med det forumet är att hitta praktiska lösningar på problem som står i vägen för att vi ska kunna nå målet om att Sverige ska ha bredband i världsklass.

I eftermiddags hade Bredbandsforums styrgrupp sitt sjunde möte. I forumet är bland annat operatörerna, Ericsson, SVT, SKL och LRF representerade och samarbetar under min ledning som forumets ordförande.

Vid dagens styrgruppsmöte  kunde vi gemensamt konstatera att väldigt mycket har hänt. Enligt PTS senaste bredbandskartläggning har nu nästan hälften av alla hushåll och företag i Sverige faktiskt möjlighet att teckna ett bredbandsabonnemang med en hastighet om 100 Mbit/s, vilket är en ökning med fem procentenheter bara under det senaste året.

På dagens möte presenterade också Göran Marby, generaldirektör för PTS, slutrapporten från den arbetsgrupp Stöd och Strategi, som han lett och han valde att poängtera framförallt 3 av de totalt 12 förslag som gruppen för fram:

  1. Inrätta bredbandskoordinatorer, som en resurs som kan hålla samman bredbandsarbetet på regional nivå.
  2. Skapa en större långsiktighet i de offentliga stödsystemen för bredbandsutbyggnad.
  3. Utveckla en byalagskarta, en karttjänst som underlättar identifiering av byanät för att få en översikt över var det finns elektronisk infrastruktur och var det saknas, för att bättre kunna matcha utbud och efterfrågan.

De här tre förslagen, tillsammans med de övriga, tar vi härmed emot och kommer nu att bereda dem vidare inom regeringskansliet.

Idag tillsatte styrgruppen också en ny arbetsgrupp, som ska arbeta med robusthetsfrågor. En fråga som dykt upp i sammanhanget är den om behovet av dokumentation och kvalitetsklassning av nät, vilket den nya gruppen bland annat ska titta vidare på. Den nya arbetsgruppen kommer ledas av Anne-Marie Fransson, förbundsdirektör hos IT- & Telekomföretagen, och ska slutrapportera till styrgruppen i maj 2013.

En av många positiva nyheter vi kunde notera när vi gick igenom hur långt vi kommit med att genomföra de förslag som tidigare arbetsgrupper lagt fram är att alla regioner/län, med ett enda undantag, idag har tagit fram, eller håller på att ta fram, en egen bredbandsstrategi. Det är mycket, mycket bra. För tillgången till bra elektronisk infrastruktur är helt grundläggande för att en region ska kunna utvecklas på bästa sätt, och för att människor i hela landet ska kunna dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Och just därför är det glädjande att bredbandsutbyggnadsfrågan idag har en så bred regional förankring.

 

Värmland ”goes digital”

Coromatics nya DART-center invigs

Coromatics nya DART-center invigs

Sverige ska bli bäst i världen på att använda sig av digitaliseringens fördelar. Det är den målsättning som regeringen slagit fast och som riksdagen bekräftat. Det är en tuff målsättning, även om vi redan ligger väldigt bra till. För att vi ska kunna nå det målet måste alla goda krafter hjälpas åt.

Idag har jag haft chansen att möta många sådana goda krafter, på olika platser i Värmland.

För att vi fullt ut ska kunna använda de möligheter som digitaliseringen ger så behövs det dels bredband i världsklass, men de är också helt avgörande att vi som enskilda och företag kan lita på att våra it-lösningar fungerar.

Min dag i Värmland inleddes i Sätterstrand där jag invigde bolaget Coromatics DART-center (Disaster and Recovery Training). Tanken med centret är att företag och offentliga organisationer ska kunna testa sin it-miljö under realistiska övningsformer och få chansen att studera vad som kan hända vid olika slags it-haverier, så att man kan lära sig vad man kan göra för att förebygga att de uppstår, om – om de uppstår – kunna minimera den tid som avbrottet pågår.

Och det är viktigt. För när allt fler funktioner i vårt samhälle, både i privat och offentlig regi, blir digitala, är det viktigt att vi verkligen kan lita på att systemen fungerar. Det förutsätter att man regelbundet stresstestar sina system och sin organisation och att man övar på hur man ska agera när oväntade haverier inträffar. Det måste alltid finnas en plan B, och den måste regelbundet testas så att man vet att den faktiskt fungerar.

Därför är initiativ som Coromatics DART-center väldigt värdefulla. Jag är övertygad om att det här är en bransch som kommer att växa och jag hoppas att fler företag, gärna svenska, väljer att engagera sig i den här branschen. För, som jag sa när jag i höstas framträdde på MSB:s konferens Mötesplats Samhällssäkerhet i Kista 17 november 2011 så måste vi ta de här frågorna på långt större allvar än hittills:

En sak är säker. Vi måste vara ödmjuka och inse att vi inte har alla svar på vart vi är på väg. Vi kanske inte ens har alla frågor. Vad vi vet är att vare sig utmaningarna eller vårt samhälles sårbarhet blir mindre framöver. Just därför måste vi ständigt rusta oss för nya utmaningar.

Vårt beroende av digitala tjänster ökar i snabb takt med att fler funktioner tillkommer. Funktioner som kommer innebära en lång rad möjligheter för oss som människor och för vårt samhälle, men också såklart utmaningar. En nyckelfråga är vilken roll vi anser att staten ska ha när det till exempel gäller medborgarnas förväntningar på trygghet. Det är ingen vild gissning att förväntningarna på staten kommer att öka. Med all rätt, vill jag säga. Ska Sverige vara bäst i världen på att ta tillvara digitaliseringens möjligheter måste människor känna trygghet och tillit till systemen.

Efter invigningen av DART fortsatte jag ut till världens snabbaste landsbygd, i Ransbysätter utanför Sunne där boende och företagare nu kommer kunna koppla upp sig med en snabb och pålitlig fiberförbindelse. Det är en satsning för framtiden och en satsning som kunnat förverkligas tack vare många lokala eldsjälars oförtrutna optimism och målmedvetna arbete, i kombination med att Sunne har en framsynt (centerpartistisk!) kommunledning som lyft bredbandsfrågan till en strategisk nivå. Och därtill har staten skjutit till pengar till ett tiotal föreningar i Sunne kommun, som stöd för att dra fiber till landsbygden.

Det är nästan omöjligt att förmedla den känsla man har i kroppen när man, inför de människor som bor i en av Sunnes allra minsta byar (Ransbysätter har strax under 60 invånare), får äran att inviga ett riktigt modernt bredband. Det känns lite som att, för att låna eldsjälen Lennart Svahns ord, släppa in framtiden i byn. Och när någon av oss församlade frågade Lennart vad det var för tänkande som gjort det möjligt att göra Ransbysätter till världens snabbaste landsbygd så sa han:

Därför att vi tänker precis som vanligt. Fast tvärtom.

Den bredbandssatsning Ransbysätter gjort kommer helt klart betyda att fler barnfamiljer (som räknar med att man kan nå youtube och Facebook och ladda hem skoluppgifter via nätet), och allt fler företag, kommer kunna välja att bo och leva i Ransbysätter. Och den utvecklingen är redan på gång, med tre företag som – tack vare fibersatsningen – redan funderar på att flytta dit.

Sverige är ett rikt land, med många fantastiska livsmiljöer. Och det är en rikedom som bara blir mer värd när modern teknik flyttar till landet och när allt fler – som Värmland – ”goes digital”.

Och vem vet, kanske kommer satsningen i Ransbysätter leda till att till och med en eller annan Stureplanskonsult väljer att flytta dit…!?

 

Min dag i Värmland följdes väl av media. Sveriges Radio rapporterade t.ex. att jag är avundsjuk på Ransbysätter, SVT rapporterade att jag tycker att en kaxig landsbygd med bra bredband är precis vad Sverige behöver, Värmlands Folkblad skriver att om Ransbysätter varit en Facebook-grupp så hade jag tryckt på ”gilla-knappen” direkt, NWT rapporterade att jag lovordade satsningen och  TV4 rapporterade från invigningen av DART.

 

Ps. En dag i Värmland är nästan som ett piller lycka, i starkt koncentrat! Och samtidigt illustrerar de senaste 24 timmarna bredden i det som är mitt uppdrag och min vardag: halv fyra igår satt jag i Berlin och förhandlade med den tyske ekonomiministern. Och halv fyra idag stod jag på verandan på Ransbysätters bygdegård och invigde världens snabbaste landsbygd genom att via storbild koppla upp en videokonferens med en vårdcentral i Bromma. Från Europas kärna till världens snabbaste landsbygd, på ett enda dygn. Det är en fantastisk förmån! Ds.

[Show as slideshow]

Visioner – för it i skolan och digital delaktighet

Idag har verkligen varit en dag i ”den digitala agendans tjänst”. Dagen började på sedvanligt sätt med veckans regeringssammanträde. För min del, och för mina ansvarsområden, innebar det mötet att regeringen fattade beslut om en skrivelse till riksdagen som beskriver vägen till nära-noll-energibyggnader men det innebar också att regeringen fattade beslut om att inrätta ett Användarforum, som ska samla alla de aktörer som behöver samverka för att öka användbarheten av it och därmed stärka den digitala delaktigheten.Användarforumet kommer bestå av representanter från it-branschen, myndigheter, Digidel, det civila samhället och många fler. Och skälet till att vi nu väljer inrätta det är att användarperspektivet måste upp på en högre strategisk nivå. Med användarforumet skapar vi den plattform som behövs där beslutsfattare kan möta branschen, forskarsamhället och användarorganisationerna, för att öka användningen av it i samhället.  Samtidigt ger regeringen myndigheten Handisam i uppgift att inrätta ett kansli som ska bistå forumet.

De nyheterna fick jag chansen att berätta om direkt för många berörda när jag inledningstalade på Hjälpmedelsinstitutets årliga it-konferens ”It och personer med funktionsnedsättning och äldre”. Temat för mitt tal var att de digitala möjligheterna måste omfatta alla.

Och faktum är att vi med den digitala tekniken kan ge så många människor så många nya möjligheter. För de senaste åren har vi verkligen haft en fantastisk it-utveckling, och jag måste säga att jag häpnar när jag ser vad människor, med hjälp av it, faktiskt kan åstadkomma. Hur äldre tack vare it kan få bo kvar längre hemma. Hur hörselskadade numera kan kommunicera med varandra via videosamtal. Hur afasidrabbade kan få hjälp av den app som några studenter i Karlskrona utvecklat: De kan numera lämna den tjocka gamla pärmen med bilderna hemma för att istället kommunicera med likadana bilder via en tunn interaktiv skärm. Det är verkligen it när den är som allra bäst, och it som verkar i människans tjänst.

It är verkligen på många sätt en dörröppnare. För företagaren i glesbygd som kan öppna dörren till en global marknad. För småbarnsföräldern som kan öppna dörren till demokratiskt inflytande när handlingar kan läsas och opinionsarbete genomföras vid köksbordet när barnen har gått och lagt sig. För personer med funktionshinder som med hjälp av it kan öppna dörrar till möjligheter som tidigare varit helt stängda för dem.

Men it är också en dörröppnare till en mer modern och tidsenlig skola. Och det var temat för mitt andra tal idag, när jag fick chansen att för den Nordiska Skolledarkongressen i Göteborg beskriva min vision för it i skolan, och regeringens arbete med it i skolan som en del av den Digitala Agendan.

Inför besöket i Göteborg skrev jag tillsammans med Centerpartiets utbildningspolitiska talesperson och ledamot i riksdagens Utbildningsutskott, Ulrica Carlsson, en debattartikel i Göteborgs-Posten om att vi måste höja nivån för it i skolan.

När jag pratade för alla dessa skolledare på Svenska Mässan började jag med att berätta om miljonstaden Lahore, i Pakistan. Där bor uppemot tre miljoner människor under slumlika förhållanden. Och de har bara ett hundratal skolor som ska klara av att möta deras behov av utbildning.

I oktober förra året fick den amerikanske professorn John Merriman oväntat en epost från just Lahore i Pakistan och i det mailet kunde han läsa:

Du kommer bli glad att höra att kursen ’Europeisk civilisation 1648-1945’ har visats för de allra minst priviligierade, men allra mest motiverade, studenterna från Lahores förorter. De här studenterna kunde aldrig drömma om att ta del av den här undervisningen, men nu lär de sig allt om upplysningen, franska revolutionen osv.

Vem är då denne professor Merriman? Jo, han är professor i historia vid prestigefyllda Yale University och hans föreläsningar är en del av ”Open Yale Courses”, en stor satsning på att göra föreläsningar och studiematerial tillgängliga för alla som har en dator som är uppkopplad mot internet. Tack vare den satsningen kan nu välmotiverade studenter världen över, ja uppenbarligen till och med i utvecklingsländernas kåkstäder, ta del av de allra främsta akademikernas föreläsningar och studiematerial. Utan tidsfördröjning. Helt kostnadsfritt. Det är fantastiskt.

Att följa föreläsningar över nätet med studiekompendium via nedladdningsbara PDF:er är en revolution och en demokratisering utan dess like. Ungdomar som för bara några år sedan var helt utestängda från högre utbildning får tack vare det nu helt nya möjligheter. Och även om tekniken är ny så är ju själva pedagogiken egentligen fortfarande densamma.

Om vi istället vänder blicken till vad som nog är Lahores motsats : Los Altos – ett av USA:s rikaste områden, där även Google har sitt högkvarter, så får vi se något annat. Där har man tagit idén med föreläsningar på nätet vidare till en ny nivå. Där loggar skolbarnen varje dag in på sajten KhanAcademy.org. Men det de möter där är inte en föreläsning, för de här 12-åriga skolbarnen har redan sett dagens lektion på nätet som en hemläxa. Istället loggar de in och börjar räkna på dagens matteövningar, och deras lärare kan direkt se vilka elever som behöver hjälp, vad de behöver hjälp med och på vilket sätt. Ett barn kanske har problem med division. Ett annat med volymberäkning, eller med en ekvation. I Los Altos har man tagit ett beprövat koncept med videobaserade lektioner på nätet, vidareutvecklat det och dragit nytta av it:s alla fördelar.

Kanske är det ingen slump att den pedagogiken, med ganska hög grad av hemundervisning, fungerar bra när kanske 90 procent av Los Altos-barnens föräldrar jobbar på Google. Och min tanke är inte att Sverige rakt av ska kopiera en undervisnings¬metod bara för att den råkar fungera i USA:s it-centrum eller för att den innebär mirakel i Asiens kåkstäder. Men jag vill lyfta fram de goda exempel som finns och se till att duktiga pedagoger i skolan kan lära av dem. För jag är övertygad om att det varken är jag eller någon annan minister som bäst vet vad som verkligen fungerar i klassrummen i våra 290 kommuner. Men jag är helt övertygad om att vi måste inspireras av andra och ge större ansvar och större möjligheter till duktiga pedagoger i våra skolor. Men om de ska kunna dra nytta av de möjligheter som den nya tekniken ger så måste de få rätt möjligheter. De måste få bra verktyg. Och inte minst en modern och tidsenlig fortbildning.

Sverige är ett av världens mest avancerade it-länder. Gång på gång placerar vi oss i den absoluta toppen i internationella jämförelser – när det gäller innovationsförmåga, konkurrenskraft, uppkoppling och it-mognad. Och om man ser till statistiken så är vi i Sverige, jämfört med andra länder, kanske inte direkt dåliga på att erbjuda datorer i skolan. På många skolor finns det redan idag datorer och digitala lärverktyg. Men den faktiska användningen av datorer i skolan är det sämre med. Tittar man på hur it-användningen ser ut på mellan- respektive högstadiet så hamnar Sverige först på sjunde respektive nionde plats i hela EU. Och det är i grunden anmärkningsvärt för ett land som vårt, som i de allra flesta andra sammanhang brukar toppa rankinglistorna. Det måste stämma till eftertanke.

Andra mätningar visar att svenska barn å ena sidan är bättre än genomsnittet på att söka information på webben, chatta och skicka e-post, dvs. ganska enkla uppgifter i den digitala världen. Men samma mätningar visar å andra sidan att de är sämre än OECD-genomsnittet när det gäller att hantera datorer för lite mer avancerade uppgifter som till exempel att göra vanliga textdokument, installera en skrivare eller bearbeta bilder.

Utvecklingen på it-området och den digitalisering som sker i samhället spelar stor roll för skolornas möjligheter att fullfölja sitt uppdrag. Och jag är gärna väldigt tydlig med hur jag ser på det: skolorna måste vara en del av informationssamhället. Vi måste ha en skola som följer med i sin tid.

Över hela världen – i Lahore, i Los Altos och i Ale – gör it sitt bestämda intåg i skolvärlden. Det behöver ske också på fler håll i Sverige. Vi behöver fler goda exempel. Och vi behöver höja lägstanivån.

För att vår skola förtjänar det.

För att våra lärare förtjänar det.

Men mest av allt för att våra barn och deras framtid faktiskt förtjänar det.

 

Turnépremiär i Örebro – ett digitalt föredöme

Idag har det varit turnéstart. Fram till sommaren kommer jag att resa runt i landet med den digitala agendan. Redan när jag presenterade den nya nationella it-strategin ”It i människans tjänst – en digital agenda för Sverige” i början på oktober förra året så var det självklart att nästa steg var att nå ut och sätta igång arbetet regionalt. För om vi på allvar ska kunna sätta it i människans tjänst och etablera oss som världens mest framgångsrika digitala samhälle måste regionala digitala agendor formuleras ute i våra kommuner, län och regioner.

För mig handlar turnén om att träffa företag, politiker och andra offentliga företrädare för att presentera den nationella digitala agendan och berätta om hur vi på Näringsdepartementet arbetade fram den under förra året. Vårens turné syftar till att inspirera till lokala och regionala initiativ och agendor som skräddarsys efter deras lokala förutsättningar.

Men det handlar också om att ta intryck, fånga upp inspel och frågor. Och att fånga upp goda lösningar som vi kan sprida vidare. Kort sagt att få inspel på frågan: vad vill vi med vårt digitala samhälle och hur når vi dit?

Att jag började i Örebro är ingen slump. Många län och regioner gör redan ett fantastiskt arbete. Andra behöver göra mer. Örebro tillhör de förra. Från Tivedsskogarna i söder till Bergslagsskogarna i norr, finns en bredbandsinfrastruktur som är väl så god som den i storstäderna. Det är resultatet av ett långsiktigt, strukturerat och envist samarbete mellan kommunerna, länsstyrelsen, operatörer och byalag. Men Örebro har också tagit steget vidare och ställt sig den frågan: Vad ska de använda bredbandet till?

Det är för att besvara den frågan som Länsstyrelsen i Örebro har formulerat en egen regional digital agenda och påbörjat ett långsiktigt arbete för att finna lösningar som ökar företagens konkurrensförmåga, underlättar för den åldrande befolkningen, gynnar landsbygden och värnar miljön – inte bara i allmänhet utan just i Örebro län. Om detta har jag idag skrivit i Nerikes Allehanda och Dagens Samhälle tillsammans med landshövdingen i Örebro län Rose-Marie Frebran.

I och med turnéstarten i dag lanseras också ett signatärskap där län och regioner kan underteckna en avsiktsförklaring om att de ställer sig bakom det it-politiska målet om att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, liksom att de har för avsikt att ta fram en regional digital agenda i bred samverkan med olika samhällsaktörer. Självfallet är det roligt att Länsstyrelsen, Regionförbundet och Landstinget i Örebro län idag var först ut som signatärer i en gemensam avsiktsförklaring om det fortsatta arbetet för en regional digital agenda.

Örebro är med andra ord ett gott exempel för andra att ta efter. Regeringen har därför beslutat att ge Länsstyrelsen i Örebro län i uppdrag att ge vägledning och information till landets övriga län, regioner och kommuner om hur man kan ta fram en digital agenda.

Nästa turnéstopp blir i Malmö i februari. Efter dagens inspirerade möte ser jag redan fram emot att ta del av skåningarnas idéer och erfarenheter.

 

Ett inslag i SVT från dagen kan du se här.