Om ett öppet internet – på Södertörns högskola

Redan när jag läste retorik på Södertörns högskola för lite drygt 10 år sedan var det en spännande plats. Sedan dess har mycket hänt där, vilket inte minst syns genom alla nybyggda hus, vilket gjorde att jag knappt kände igen mig där när jag igår kom tillbaka till Södertörn för att hålla en gästföreläsning.

Mitt tema var ”Ett öppet internet utvecklar människor”. Som minister har jag ju ofta ett väldigt späckat schema, där det ena mötet avlöser det andra, och när jag håller tal (vilket jag gör gärna och ofta) är standardupplägget ofta 20 minuters tal och 10 minuters frågestund, innan jag måste sätta mig i statsrådsbilen för att hinna till nästa engagemang eller möte.

Men igår var inte en sådan dag, och det är jag väldigt glad för.

För på Södertörns högskola fick jag mer än en timme på mig. Och när jag insåg det bestämde jag mig för att använda den tiden till att utveckla endel av de frågor som jag ofta talar om, men där jag inte alltid har tid att definiera eller fördjupa mig i resonemangen bakom.

Sedan jag blev it-minister för två år sedan har jag ofta pratat om hur viktigt det är att vi har ett öppet internet. Men vad är ”ett öppet internet”, egentligen? Och varför är det så viktigt att det fortsätter vara sådär öppet? Och hur kan vi använda det öppna nätet bättre i den svenska skolan och i undervisningen?

Den som inte var där kan här nedan, med start 12:50 in i videon, höra mina tankar kring de här frågorna. Vill du hellre läsa talet istället så går det förstås också bra, men tänk då också på att du inte får med de bilder och illustrationer som hänger ihop med talet.

Svenska medier som speglat mitt besök i Kalifornien

Jag är inte den enda svensken som är nyfiken på, och vill hålla koll på, vad som händer i Kalifornien. Det gäller också för endel svenska medier. Under min vecka i Kalifornien hann jag både med att träffa en journalist på Dagens Nyheter, och just nu på en tremånaders rundresa i USA. Hon träffade mig för att intervjua mig om hur jag ser på utvecklingen av USA:s energipolitik när Obama blev omvald som president. Jag beskrev för henne att Obama tydligt är det klimatsmartare valet av de kandidater som ställde upp, men att han har endel kvar att bevisa och att jag hoppas att han ska visa mer handlingskraft i de internationella klimatförhandlingarna och att USA själva ska ställa om i mer hållbar riktning. Ett land som står för 22 procent av världens samlade oljeanvändning kan självklart påverka utvecklingen till ett hållbart samhälle och minskade koldioxidutsläpp väldigt starkt, om man bestämmer sig för att göra det. Tyvärr verkar det inte ännu finnas någon digital version tillgänglig av den artikeln.

Min sista dag i Kalifornien följde Svenska Dagbladets utsända i Silicon Valley, Miriam Olsson Jefferey, med mig under några timmar. Efter den, ovanligt långa intervjun, skrev hon, under citatrubriken ”Vi måste göra det acceptabelt att misslyckas”, bland annat såhär:

– Här finns den typen av entreprenörsgryta som alla vill uppnå. Vi har en del sådant i Sverige, men vi behöver skapa fler mötesplatser och göra det accepterat att misslyckas. I Sverige är priset ofta ganska högt, både socialt och ekonomiskt, säger hon.

Det tror hon att Sverige kan lära av dalen.

– Ska vi få den starka innovationskraften så måste vi bli mycket mer förlåtande, så att man inte måste riskera sitt anseende, säger Anna Karin-Hatt.

Och kring besöket hos it-startup-företaget 100plus rapporterar hon såhär:

– Om du släpper data fri så kommer folk på olika udda idéer som du inte visste att du behöver, säger hon.

Hon berättar om en en reseapp för Stockholms lokaltrafik, som en enskild utvecklare har byggt och fortsätter att underhålla. Och som många använder varje dag.

När besöket är klart promenerar vi till Anna-Karins Hatt hotell och hon verkar nöjd med timmen hos 100plus.
– Det här företaget för ihop hälsosektorn och it-sektorn med olika data. Det är spännande att se vad som kommer fram när man gifter ihop olika sektorer, säger hon.

Framförallt har hon fastnat vid pristävlingstänket.

– Det skulle inte behövas så stora resurser för att göra det och studenter skulle kunna delta på samma villkor som mer etablerade aktörer, säger hon.

– Där har vi en del att lära när det gäller tävlingstänkandet. En liten insats skulle kunna ge mycket aktivitet, tror hon.

Vill du läsa hela Mirjams intervju med mig hittar du den här.

Två energiska dagar i väst

Så är det redan sista dagen på min fem dagar långa resa till Kalifornien och San Francisco. Det har varit härliga, tänkvärda, inspirerande och utvecklande dagar. Jag har fått med mig en hel del i bagaget, känner mig stärkt i flera tankegångar och idéer som jag och regeringen hade sedan tidigare men jag har också fått med mig en hel del nytt som jag kan använda på både it- och energiområdet när jag kommer hem.

Under mina två sista dagar här i Kalifornien har jag framför allt fokuserat på energi. Jag har haft spännande och kreativa möten med Mary Nichols, som är ordförande för California Air Resources Board (ARB) och med företrädare för California Energy Commission (som har ungefär samma uppgifter som jag och där kommissionen är politiskt tillsatt av guvernören). Men jag har också haft väldigt bra diskussioner mer Kaliforniens största energibolag PG&E och besökt ett helt nystartat it-företag inom hälsosektorn.

Det sista besöket var verkligen väldigt intressant, inte minst eftersom det så tydligt visade vilka fantastiska tjänster som entreprenörer och företag kan utveckla med hjälp av öppna data från oss i det offentliga. Den it-startup jag besökte heter 100plus och de vill med hjälp av olika hälsodata hjälpa enskilda människor till en bättre hälsa, och kanske till och med till att kunna leva längre än 100 år. Med hjälp av en app, som snart är ute på marknaden, ska man kunna knappa in olika enkla hälsoval man gör i vardagen – som att ta en sallad i veckan, gå i trappan i stället för att ta hissen eller promenera till den vackra statyn mitt i stan. I utbyte får man uppmuntran av andra på appen och ytterst en ökad förväntad livslängd. Låter det konstigt? Efter mitt besök på företaget ser jag djupet och ett genuint engagemang för människors hälsa i deras affärsidé. Och om en app kan få ett antal människor att uppmuntras att leva hälsosammare, ja då är det ju fantastiskt. För enskilda människor, men också för vårt samhälle.

Mina energimöten var också tänkvärda, och inspirerande. Jag startade dagen idag med ett rundabordssamtal om smarta elnät tillsammans med ett antal personer som på olika sätt – i stora företag, små företag, i forskning och som fria tänkare – är verksamma inom området smarta elnät, i Kalifornien. Mötet var det första av två på samma tema, som arrangeras av svenska Exportrådet. Syftet med dagens möte var att identifiera vilka behov som finns i Kalifornien och hur Sverige och Kalifornien skulle kunna samarbeta mer om smarta elnät, så att vi i nästa steg kan föra de amerikanska företagen samman med svenska.

Vid rundabordssamtalet var vi rörande eniga om att tekniken inte betyder särskilt mycket om du inte har ett tydligt konsumentperspektiv. Konsumenter måste få tydlig information, kunskap och incitament för att kunna styra sin energiförbrukning och bidra till att hushålla bättre med sin energi. För att lyckas med det krävs det att energibolagen har bra kunskap om sina kunder och här finns mer att önska. Enligt mötesdeltagarna har de amerikanska energibolagen för dåliga kunskaper om sina kunder. Vår slutsats blev att det förmodligen är där vi har den största potentialen för samarbete, att tillsammans hitta bra sätt där den enskilda konsumenten eller det enskilda företaget kan få så mycket makt och möjlighet att påverka, med all tillgänglig teknik.

Diskussionerna om hur vi bättre kan hushålla med våra begränsade energiresurser gick hand i hand med de andra diskussioner jag haft under mina energimöten de två senaste dagarna. Självklart var den typen av frågor i centrum också när jag mötte Kaliforniens största energibolag PG&E. Idag står byggnader för 40 procent av USA:s hela energikonsumtion. För att minska behovet har bolaget bland annat jobbat med konsumentupplysning på ett väldigt direkt sätt. Med smarta elmätare och smart it samlar de in alla sina kunders data och bryter ner det i individuell feedback och väldigt konkreta energispartips. Det ger deras kunder konkreta verktyg för att ta kontroll över sin energikonsumtion och göra aktiva medvetna val.

Samma tema var uppe när jag träffade California Air Resources Board (ARB) och California Energy Commission. Med den skarpa ordföranden för ARB, Mary Nichols (som i vissa media nämns som en tänkbar framtida energiminister i USA) pratade jag en hel del om den utmaning vi har i både USA och Sverige när det gäller att minska energiförbrukningen i våra transporter, och det är också ett område där jag hoppas att Sverige och Kalifornien ska kunna samarbeta mycket mer framöver.

De, särskilt med amerikanska mått mätt, höga klimat- och energiambitioner som Kalifornien har är viktiga, också för att de driver på för att hela USA ska gå i mer klimat- och miljövänlig riktning. Och på det temat kommer nu Kaliforniens standard för bränsleeffekivitet i fordon ligga till grund för den standard som snart börjar gälla i hela USA.

Självklart pratade Mary och jag och våra medarbetare också om den handel med utsläppsrätter för växthusgaser som Kalifornien nu håller på att införa. Det var inte utan att jag kunde ana en viss nervositet inför den första auktionen som ska äga rum inom en vecka. Men mest av allt blev jag väldigt glad över att de, när jag frågade om Kalifornien – när deras eget utsläppshandelssystem satt sig – är intresserade av att (som Sverige och EU vill) koppla samman Kaliforniens utsläppshandelssystem med vårt i EU, verkade väldigt intresserade av att titta på hur vi skulle kunna finna former för det.

När jag träffade California Energy Commission pratade vi bland annat om olika incitament för att öka andelen förnybar energi. Och när det gäller den typen av styrmedel har Kalifornien, och USA, har valt en lite annan väg än vi, med mindre av de långsiktiga, generella och marknadsbaseradr ekonomiska styrmedel som vi märkt fungerar väldigt bra hos oss, och mer av riktade direktstöd till enskilda tekniker och energikällor. Under mötet med dem, och flera andra under veckan, har jag lyft fram min oro för all den billiga inhemska skiffergas som nu formligen pumpas ut på den amerikanska marknaden, och dess påverkan på utvecklingen av det förnybara. CEC höll med om att det finns en sådan risk, samtidigt som de poängterade att delstaten Kalifornien ålagt alla energibolag, oavsett vilken energimix de i övrigt har i sin verksamhet, att minst 33 procent av den el de tillhandahåller måste vara förnybar.

Nu sitter jag bokstavligt talat på planet tillbaka till Europa och hem till Sverige, för att med hjälp av paddan och wifi ombord (visst är dagens it fantastisk!) dela med mig av mina sista intryck från Silicon Valley och Kalifornien, för den här gången. Jag har haft väldigt intressanta dagar här och jag är väldigt tacksam för alla som under veckan frikostigt delat med sig både av sin tid och av sitt engagemang så att jag nu har väldigt många goda tankar och idéer med mig hem – till vad vi kan göra i Sverige och hur vi kan samarbeta mer mellan Sverige och Kalifornien om it och energi.

Sverige efterfrågat i Kalifornien

Just nu sitter jag i bussen, på väg från Sacramento till San Francisco. Sedan jag kom hit till Kalifornien i måndags har jag träffat en lång rad intressanta människor och haft åtskilliga spännande diskussioner. Särskilt intressant är det att it- och energifrågorna ofta flyter samman i diskussionerna. Under möten som man främst kanske trodde skulle komma att handla om it har vi diskuterat minst lika mycket energi.

Och det är precis så jag vill ha det. För it- och energifrågorna går ju hand i hand. Vill man ligga i framkant, oavsett om man jobbar på ett företag, en skola eller en myndighet måste man ta till vara de möjligheter som it ger. Samtidigt som vi alla måste ta ansvar för att ställa om till ett långsiktigt hållbart samhälle.

Det möte jag hade med Nicklas Lundblad och hans medarbetare på Google i tisdags var ett utmärkt exempel på ett sådant möte, som böljade mellan it och energi. Självklart diskuterade vi vilka möjligheter digitaliseringen ger, behovet av öppna data och av snabba digitala kommunikationer. Men vi diskuterade också förnybar energi. Googles mål är att de ska bli 100 procent koldioxidfria, vilket lett till att de redan satsat en miljard dollar i förnybar energi och att de har många fler sådana satsningar på gång. Och när jag frågade dem visade det sig att de är väldigt intresserade av att hitta investeringsobjekt inom förnybart också i Sverige, vilket förstås är väldigt positivt. Extra kul var det att de verkligen lovordade vårt svenska system med gröna elcertifikat, som ju är designat för att främja utbyggnaden av mer förnybar elproduktion.

När jag träffade Ericsson i Silicon Valley pratade vi mycket om värdet och vikten av öppna data, och om de olika roller vi har när det gäller att se till så att data från det offentliga kan bli en rik mylla för goda företagsidéer, som i sin tur kan ge oss medborgare värdefulla tjänster i vår egen vardag. För det räcker så klart inte med att det offentliga gör sin information tillgänglig. För att den ska bli till nytta måste det också finnas entreprenörer som ser och förstår och kan utveckla tjänster baserat på den informationen, som verkligen är till glädje och nytta för medborgare och företag. Om inte det ekosystemet fungerar är risken, som någon sa på mötet, att vi ”drunkar i data, men svälter efter kunskap”.

En avgörande förutsättning för att vi fullt ut ska kunna dra nytta av it:s möjligheter är förstås att vi som enskilda känner tillit till att använda digitala tjänster, att vi känner trygghet i att den information vi lämnar ifrån oss används på rätt sätt och att de tjänster vi nyttjar är tillförlitliga. Och där har både företag och vi i regeringen ett stort ansvar för att på olika sätt skapa förtroende och trygghet, så att bra tjänster verkligen kan komma till användning. Och självklart pratade vi också om ”internet of things” på Ericsson- om alla dessa saker som nu utvecklas, som allt mer blir kopplade till nätet. Som tandborsten som kan ge detaljerad feedback om hur man borstar (eller inte borstar) sina tänder, en produkt som lätt skulle kunna göra nytta hemma hos mig och min familj, inte minst när små barn vill lära sig borsta sina tänder :)

För barn behöver ofta motivation. Ett minnesvärt besök härifrån Kalifornien är mitt besök på Egan Junior High School och mitt möte med elever och lärare där. Där använder man medvetet it för att motivera och stimulera barnen att lära sig mer. Och det gör de med väldig bra resultat! De märker att barnen, när de får räkna och lösa kluriga matteuppgifter med onlinehjälmedel som Khan Academy via en iPad, får mer lust, större vilja och ökar sin förmåga att lära. Barn som har lätt för matte kan själva välja att ta sig an de svåraste uppgifterna, medan de som har det tuffare nu ivrigt tar hjälp av både filmer och tips online, men också av andra elever och av sina lärare. Och som den drygt 50-åriga mattelärarinnan sa: ”Nu ser de mig som en som kan hjälpa dem att lösa en utmaning. I stället för att, som tidigare, se mig som kravställaren som krävde att de skulle räkna ett visst antal tal”.

Från skolbänken i Egan Junior High till Lawrence Livermore National Laboratory, ett av världens skarpaste forskningslabb, var det fysiskt inte särskilt långt. Och deras verksamhet var också väldigt imponerande. På LLNL pågår mycket av den forskning som ska hjälpa den amerikanska staten att hitta lösningar på vår tids stora utmaningar, däribland klimatfrågan. Och när FN:s klimatpanel IPCC presenterar sina rapporter då har en hel del av underlaget till deras klimatförutsägelser forskats fram där, med hjälp av all den beräkningskapacitet som finns i den superdator de har där – som för närvarande är den största, snabbaste och mest avancerade i världen.

Under vår halvdag på LLNL fick vi ta del av mycket intressant forskning. Inte minst kring förnybar energi och om hur vi kan bli bättre på att förutsäga vindens rörelser och vindprognoser. Men vi fick också ta del av deras spännande forskning kring mindre bränslekrävande lastbilar, och kring riktigt smarta elnät. Och på flera av de här områdena uttryckte forskarna och företrädarna för LLNL en stark önskan om att få samarbeta mer med Sverige, och med våra främsta universitet, forskningsinstitut och företag.

Gårdagen avslutades med en middag hos Sveriges generalkonsul i San Francisco, Barbro Osher, dit ett fyrtiotal människor från Kalifornien, som på olika sätt är verksamma inom energi eller it, eller har en relation med Sverige, var inbjudna. Också där märktes ett stort intresse för Sverige och för att fördjupa samarbetet med oss.

Det är starkt att märka vilket gott renommé Sverige har här i Kalifornien, och bland de företag och myndigheter som ligger eller vill ligga i framkant. Och självklart är det bra att flera av dem ser samarbete med våra svenska företag och institutioner som en väg att nå dit. Det är inte bara vi hemma i Sverige som ser och värdesätter vår kompetens – den bekräftas också av andra. Vår kunskap och våra erfarenheter är efterfrågade, och jag tänker göra vad jag kan för att knyta företag, institutioner och människor i Sverige och Kalifornien närmare varandra.

Obama omvald – för en mer handlingskraftig andra period?

På Hotel Fairmont i San Francisco visste jublet inga gränser när den demokratiska senatorn Dianne Feinstein igår kväll, strax efter klockan åtta, klev upp på scenen och bekräftade tv-kanalernas rapporter. Det blir ”four more years” för Barack Obama i Vita huset!

Efter oräkneliga opinionsundersökningar, vallokalsundersökningar och fria spekulationer så blåste valvinden igår tillbaka Barack Obama till Vita huset. Gott så. Det är verkligen där han hör hemma också de kommande fyra åren. Han är den förste presidenten sedan Franklin Roosevelt som lyckats bli omvald i ett så allvarligt ekonomiskt läge som det USA nu befinner sig i. Och den här gången var det framför allt kvinnorna, de yngre och USA:s många minoritetsgrupper som bar honom tillbaka till presidentmakten, och som samtidigt säkrade att demokraterna har ett grepp om senaten.

Att vara på plats och själv få följa crescendot på en lång amerikansk valrörelse är onekligen speciellt. Nu är jag ju verkligen inte obekant med valvakor och de känslor som ligger i luften då – jag har ju varit med om många sådana genom åren – men den tradition och politiska kultur som amerikanarna utvecklat låter sig inte jämföras med något annat. Och det gäller också det amerikanska valsystemet i sig. Eller som senator Dianne Feinsteins man sa till mig: ”Om du lyckas förstå hur det går till så kan du väl förklara för mig”.

Och han har ändå studerat systemet på nära håll ett tag. Igår valdes hans hustru, den 79-åriga Dianne Feinstein, med god marginal om till senaten för en fjärde fyraårsperiod. Det var också Dianne Feinstein som skötte installationen för fyra år sedan när Barack Obama svors in som president. Att hennes lycka var dubbel på Hotel Fairmont i går kväll gick inte att ta miste på.

Att Barack Obama fortsätter som USA:s president innebär att det finns goda möjligheter för en mer framtidsinriktad energipolitik. Att han i nattens tacktal tog upp klimatförändringarna som en stor utmaning var en mycket bra signal som jag verkligen välkomnar. Det gör att det finns hopp om en mer offensiv amerikansk politik. Världen behöver ett miljöprogressivt USA – både som en handlingskraftig spelare i det globala klimatsamarbetet och som pådrivare för att ställa om till ett hållbart energisystem.

USA står för ungefär 22 procent av världens samlade oljekonsumtion. Om de bestämde sig för att minska användningen av fossila bränslen skulle världens omställning till ett hållbart energisystem naturligtvis gå mycket fortare. Under sin andra mandatperiod gäller det att Obama nu tydligt börjar leverera i den riktningen. Och förutsättningarna för det finns. För historien visar ju att amerikanska presidenter ofta lyckats åstadkomma betydligt mer under sin andra period i Vita huset än under den första. Kanske beror det på att det ibland kan vara lättare för den som ändå inte kan omväljas att med kraft göra det som är det rätta. Jag hoppas att det kommer gäller även för Barack Obama.

Dags att lyssna och lära, i Kalifornien

Idag styr jag, tillsammans med några av mina medarbetare, kosan västerut för en fem dagar lång lyssna-, lära- och främjaresa till innovationsrika Kalifornien. Syftet med resan är att få samla på mig idéer om smarta lösningar och bra politiska initiativ på it- och energiområdena och att få utbyta goda erfarenheter med många spännande människor. Kalifornien som delstat, och många av de företag som finns där, ligger ju verkligen i forskningens och utvecklingens framkant både när det gäller it och energi, så jag räknar med att jag har fem riktigt intressanta dagar framför mig.

På energisidan kommer jag fokusera på energieffektivisering, smarta elnät och på idéer som vi i Sverige kan dra nytta av när vi ska ställa om till en fossiloberoende fordonsflotta. Allt detta är högaktuella frågor och viktiga strategiska prioriteringar för oss i Sverige, nu när vi är i full färd med att ställa om till ett långsiktigt hållbart samhälle. Mycket bra görs redan, men nya reformer måste till för att vi ska kunna öka takten i omställningen och för att vi ska klara klimatutmaningen.

På it-sidan kommer jag besöka företag och offentliga institutioner som arbetar med öppna data, e-förvaltning och med it som ett självklart och strategiskt verktyg i skolan. Mycket av detta kommer bli inspiration för mig när jag senare  i år ska presentera regeringens nya strategi för e-förvaltningen, en strategi som kommer ange ett antal tydliga mål, ett antal principer som det offentliga ska arbeta utifrån men den kommer också peka ut en rad olika myndighetsgemensamma projekt som regeringen tagit eller kommer ta initiativ till. Den nya e-förvaltningsstrategin ska mer än något annat sätta den enskilde medborgaren och hennes behov i centrum och kommer bli obligatorisk för alla de myndigheter som lyder under regeringen, och frivillig och öppen att följa för alla andra – kommuner, landsting, regioner och andra – som vill göra det. Just nu är jag och departementet mitt uppe i att mejsla ut strategin och därför vill jag samla på mig så många konkreta exempel som möjligt på hur vi kan göra vår offentliga förvaltning öppnare, enklare och mer innovativ.

Som den trogne bloggföljaren redan märkt så ligger it i skolan mig extra varmt om hjärtat. Och just därför kommer jag passa på att besöka jag en skola i Los Altos, som kommit långt med att ta till vara it för barnens nyfikna lärande.

Men inspirationen stannar inte där. Jag kommer också se till att få möta flera av de  spännande it- och energiföretag som finns i Kalifornien – som Google, Ericsson och ett av Kaliforniens största elbolag, PG&E. Och självklart kommer jag ta chansen att  insupa de sista valvindarna i presidentvalet och följa valet på plats i San Francisco. Jag håller båda tummarna för att Barack Obama ska ta hem Vita huset ännu en gång.

Så ser endel av mitt program för veckan ut och som du ser har jag en spännande vecka framför mig. Själv är jag laddad till tusen – med blocket, pennan, iPad:en, MacBook Air:en, digitalkameran och mobilen – med gott hopp om att få mycket inspiration som jag kan föreviga och ta med mig hem.

Kort- och långsiktiga lösningar för att minska prisskillnader mellan elområdena

Idag för precis ett år sedan delades Sverige in i fyra olika elområden. Det gjordes av Svenska kraftnät för att möta EU-kommissionens krav. Det tidigare svenska tillvägagångssättet, där interna flaskhalsar i elöverföringen flyttades till nationsgränsen, vilket innebar att elexporten till bland annat Danmark begränsades, bedömdes av EU missgynna de danska konsumenterna, i strid med EU:s regelverk.

Därför införde Svenska kraftnät elområdena, vilket innebär att man – genom att istället dela in Sverige i fyra områden – får en ordning där elpriset sätts utifrån faktisk tillgång och efterfrågan i olika områden i landet. Det har gjort att elpriset, enligt marknadsekonomins princip om utbud och efterfrågan, vissa tider det senaste året varit olika i olika delar av landet.

Självklart är det min och regeringens ambition att hela Sverige ska kunna ha ett lågt och konkurrenskraftigt elpris. Och just därför är det bra att vi nu har det lägsta elpriset på fem år. Samtidigt är det förstås frustrerande för kunder i södra Sverige att de inte hela det gångna året kunnat ha samma pris som resten av landet. Det bör vi göra vad vi kan för att motverka.

Långsiktigt finns det två sätt att motverka dessa prisskillnader; att bygga ut mer elproduktion där den behövs, och att bygga ut elöverföringskapaciteten.

Just nu slår den förnybara energin rekord i tillväxt, men fortfarande är det den storskaliga elproduktionen i vatten- och kärnkraft som dominerar. Och mycket av den elproduktionen finns i mellersta och norra Sverige, medan många konsumenter finns i södra. Att ställa om till ett hållbart energisystem handlar inte bara om att få in mer förnybar energi, utan också om att se till att det finns bra överföringsmöjligheter för denna. Därför satsar regeringen nu mer än 3,5 miljarder kronor per år de kommande tio åren på att bygga ut elnätet i Sverige. Bara Sydvästlänken är en satsning på över 7 miljarder.

Genom Sydvästlänken kommer överföringskapaciteten till södra Sverige öka med närmare 25 procent. Det innebär att när efterfrågan toppar i södra Sverige kommer vi kunna möta den på ett helt annat sätt än idag, med kraftöverföring från övriga delar av, vilket kommer leda till att priset jämnas ut. Samtidigt innebär de rekordstora nätinvesteringar som nu görs att vi får ett starkare elnät som bättre klarar påfrestningar och stormar.

Men där är vi inte än. Som jag sagt många gånger förut hade jag och regeringen gärna sett att Sveriges införande av elområden hade kunnat vänta till efter 2015, när den nya stamledningen Sydvästlänken är klar. Men det var tyvärr inte godtagbart för EU-kommissionen.

Jag och regeringen har lagt oss vinn om att lyssna på alla de synpunkter som funnits och finns kring införandet av elområdena, för att kunna värdera om det skulle finnas några åtgärder som skulle kunna minska prisskillnaden mellan elområden, i avvaktan på att Sydvästlänken blir klar och i avvaktan på att vi får en elproduktion i södra Sverige som bättre matchar den efterfrågan som finns där.

Jag har noga följt utvecklingen av elområdena sedan indelningen för ett år sedan. Redan innan införandet gav jag och regeringen Energimarknadsinspektionen i uppdrag att övervaka införandet av elområden och konsekvenserna för konsumenterna. Det uppdraget redovisade de i maj i år, i rapporten ”Elområden i Sverige – analys av utvecklingen och konsekvenserna på marknaden” (EI R2012:06). Den rapporten skickades sedan ut på remiss.

I oktober anordnade Näringsdepartementet ett remissmöte kring Energimarknadsinspektionens rapport. Det mötet visade att en majoritet av aktörerna på elmarknaden anser att det finns åtgärder som kan och bör vidtas för att minska de prisområdesskillnader som funnits mellan elområde 3 och 4. Flera av de åtgärder som fördes fram vid remissmötet kan vara intressanta att gå vidare med, men kräver fördjupad utredning innan det är möjligt för mig och regeringen att ta ställning till förslagen. Det uppdrag som nu ges ska skapa ett sådant bättre beslutsunderlag.

Det tre olika åtgärder som ska analyseras är:

  • Förutsättningar för en garanterad minimikapacitet på överföringen från elområde 3 till 4. Åtgärden bedöms kunna reducera antalet timmar med prisdifferenser och skapa stabilare prisbildning på den finansiella elmarknaden.
  • Ett införande av separata budområden inom ett större elprisområde. Metoden innebär att ett eller flera av de nuvarande elområdena slås ihop till ett större elprisområde, samt
  • Att jämföra införandet av en minimikapacitet mellan elområde 3 och 4 med en ordning där Svenska kraftnät auktionerar ut CfD-kontrakt. En åtgärd där Svenska kraftnät auktionerar CfD-kontrakt bedöms kunna skapa stabilare prisbildning på den finansiella elmarknaden.

Min och näringsdepartementets samlade bedömning, efter att ha lyssnat på alla berörda aktörer och intressen, är att det finns åtgärder som skulle kunna vara möjliga att vidta för att minska elprisskillnader i Sverige. Nu behöver vi bättre kunskap om vad de olika förslagen skulle innebära, t.ex. vad gäller kostnader, genomförbarhet och övriga effekter. Förslagen behöver också värderas i förhållande till att elområdena bara funnits sedan ett år och att Sydvästlänken inom de närmaste åren kommer komma på plats. Denna utredning sker förutsättningslöst, och först efter att utredningen är klar och efter sedvanligt remissförfarande kan regeringen ta ställning till förslagen.

Ny däckmärkning spar både pengar och miljö

Förra helgen blev för många däckbytarhelg, när den första riktiga frosten kom. Det kommer förmodligen också innebära lite mer uppmärksamhet kring den nya däckmärkning som träder i kraft den 1 november, nämligen den nya energimärkningen av däck.

Den nya märkningen av däck kommer bli lika tydlig och enkel som till exempel den befintliga märkningen av kylskåp. Och den nya däckmärkningen kommer spara både pengar och miljö.

Bra däck som till exempel har litet rullmotstånd kan nämligen betyda mycket för hur mycket bränsle en bil drar och därmed vilka utsläpp den orsakar. Med sådana däck kan en genomsnittlig komma att spara uppemot 1700 kronor per år i minskade bränslekostnader.

Den nya märkningen är gemensam för hela EU och förhandlades fram under det svenska ordförandeskapet 2009. Tyvärr kan man, under det halvår man är ordförandeland i EU, inte driva frågor som har ett särskilt nationellt intresse. Tyvärr innebär det att den nya märkningen från början täcker energieffektivitet, väggrepp och buller, men inte vinterväglag. Därför har Sverige efter att vårt ordförandeskap tog slut tagit initiativ till ett arbete för också inkludera snö- och isgrepp.

Många vet att ett bra sätt att spara bränsle är att regelbundet kolla lufttrycket i sina däck. Ett annat kommer framöver vara att kolla energimärkningen när man köper nyadäck. Och då kan man spara ännu mer! På sikt kan den nya märkningen komma att spara hela fem procent av Europas samlade bränsleförbrukning. Det gör den nya märkningen till ett enkelt, men viktigt, steg på väg till fossiloberoende transporter.

Jämställdheten och it-branschen

Innan jag somnade igår kväll lovade jag mig själv att den här söndagen skulle bli en dag av tystnad. En dag av reflektion. Utan det Twitter, Facebook, Instagram och utan den blogg som jag väldigt snabbt lärt mig att leva med och allt mer kommit att älska.

Det löftet höll till nu. För när jag vaknade i morse läste jag en väldigt välskriven krönika i Sydsvenskan om jämställdheten i it-branschen, skriven av Thomas Frostberg, ekonomisk krönikör och redaktör för Sydsvenskans näringslivsdel på lördagar. Under rubriken ”Sorgligt när män fortsätter kvoteras in på scen” skriver han, bland annat:

Det är sorgligt att vi inte kommit längre när det gäller jämställdhetsfrågorna. Det handlar trots allt om en grundläggande rättvisefråga, där halva befolkningen fortfarande år 2012 nekas en plats på scen, i ledningsgrupper och i styrelserum.

Och så fortsätter han med att berätta om den hätska stämning han ofta möter när han påtalar bristande jämställdhet – må det sen vara i it-sammanhang, på en stor innovationskonferens eller bristande jämställdhet i börsbolagens styrelser.

Och den här veckan har rymt mycket av sådan, tidvis tämligen hätsk, diskussion, efter att mediestrategen Brit Stakston – på många sätt en guru när det gäller sociala medier och hur vi kommunicerar och kan kommunicera där – ställt frågor kring hur det kom sig att så många paneler på de Internetdagar som genomfördes i veckan bestod enbart av män, eller dominerades av män. Och när hon gjorde det dröjde det inte så länge förrän motelden kom (och förrän alla kända härskartekniker tittat fram).

Den som hängt med i veckan vet att jag var en av huvudtalarna på Internetdagarna (där jag bland annat talade om hur viktigt det är att alla barn får använda it och moderna lärverktyg i skolan). Hade den debatt som pågått resten av veckan ägt rum en vecka innan så hade jag gladeligen skrivit om mitt tal, för att ta chansen att berätta om hur jag ser på det här med jämställdheten och it-branschen. Men istället får jag göra det här och nu.

It är en utmaning för jämställdheten, men den kan också vara en lösning. För rätt använt är jag övertygad om att it kan vara ett av viktigaste verktygen för att ge alla människor – oavsett kön eller ursprung – chansen att växa och ta plats i samhället, på lika villkor. Jag tror i själ och hjärta på att den tekniska utvecklingen kan vara en av mänsklighetens bästa vänner. Om vi använder den på rätt sätt.

Och utmaningen finns där, framför våra fötter.

Tittar man på företagsledningarna i it- och telekombranschen så är bara ungefär 10% kvinnor. I styrelserna ser det lite bättre ut, men 20% kvinnor i it- och telekomföretagens styrelser är knappast något vi kan vara nöjda med. Och även om andelen kvinnor ofta ökar när man går ner på lägre nivåer i företagen, så är det tydligt att tjejer fortfarande är långt mindre intresserade än killar av att välja en teknisk utbildning och ett yrke inom ett (som det traditionellt uppfattats) tekniskt område som it-branschen.

Fortsätt läs här

En angelägen bok dök upp i brevlådan

Webben i Undervisningen av Patricia Diaz

Boken Webben i Undervisningen av Patricia Diaz kom med posten igår.

Vissa dagar är det roligare än andra att kolla posten. Igår var en sådan dag eftersom boken Webben i Undervisningen, skriven av pedagogen och språkläraren Patricia Diaz, dök upp i min. Patricia har skrivit en angelägen bok om hur vi kan få in mer it i skolan och undervisningen, vilket  verkligen är något som ligger mig – som minister och mamma – varmt om hjärtat.

I våras tog Patricia vad man skulle kunna kalla ”en rövare” och skickade ett meddelande till mig på twitter där hon frågade mig om jag hade lust att skriva förordet till hennes bok, som hon då var mitt uppe i att skriva. Och jag behövde inte särskilt många sekunder på mig för att svara ja.

I mitt förord lyfter jag framför allt fram de pedagogiska vinster som mer it och mer moderna lärverktyg i skolan kan innebära. Men jag skriver också om det tydliga uppdrag som alla skolor nu har:

It i skolan är här för att stanna, och jag har med egna ögon fått se vad det kan innebära när skolbarn får chansen att dra nytta av alla de pedagogiska vinster som moderna lärverktyg kan ge.

Om skolan ska klara av att förbereda våra barn för den framtida globala arbetsmarknaden, då måste alla skolor ta till sig den nya tekniken och använda de möjligheter den ger. För att det ska ske behövs starkare ledarskap från politiker, skolledare och pedagoger.

Jag har ännu inte hunnit läsa hela boken, men av det jag hittills läst verkar den lovande. Och jag tror att vi just nu behöver fler böcker som den här, inte minst för att sätta extra tryck bakom det faktum att regeringen nu förändrat alla de nationella styrdokumenten för skolan så att det nu i skollagen, läroplanen, alla relevanta kursplaner och i kraven för den nya lärarutbildningen tydligt framgår att alla elever har rätt att få digital kompetens, att de har rätt att få använda de moderna lärverktyg i skolan som krävs en tidsenlig utbildning och att deras lärare ska kunna använda tekniken och förstå hur den påverkar barn och ungas vardag. Det som nu krävs är inte fler nationella beslut, utan att varenda skolhuvudman (kommunal som fristående), varenda rektor och varenda lärare tar sig en rejäl funderare över hur man på den egna skolan ska ge våra barn och deras lärare det de har rätt till.

Och då är böcker som ”Webben i undervisningen” en bra inspirationskälla, och ett välkommet inspel. Jag hoppas innerligt att den ska få många efterföljare, så att vi tillsammans kan lära oss mer om hur den moderna tekniken kan hjälpa skolan att ge varje enskilt barn mer lust att lära, om hur den kan hjälpa varje enskilt barn att utvecklas efter sin bästa förmåga och om hur skolan med hjälp av modern teknik kan förbättra barnens kunskapsresultat.

För så är det ju med tekniken; tekniken är inget självändamål och den är inget värd i sig. Men den är en enormt stark kraft som kan göra sådant som tidigare tyckts omöjligt helt möjligt. Som till exempel att ge vartenda barn och varenda ung människa en god start i livet genom att de kan få med sig godkända och bra kunskaper från skolan, inför resten av livet.

 

Ps. Om du vill läsa ett provexemplar av boken på nätet hittar du det här. Ds.