Jag räcker upp handen för flickors rättigheter

Anna-Karin Hatt räcker upp handen för flickors rättighet.

Anna-Karin Hatt räcker upp handen för flickors rättighet.

Idag uppmärksammas världens första Internationella Flickdag, som instiftades av FN i december 2011, på initiativ av den internationella barnrättsorganisationen Plan. Tack för att ni tog det initiativet, Plan!

Det finns mycket att sätta strålkastarljuset på en dag som denna. Plan väljer att slå ett extra slag för vikten av att flickor får den kunskap de har rätt till. För vi vet att en flicka som får utbildning har långt fler möjligheter än annars att kunna göra egna val. Hon kommer förmodligen gifta sig senare än annars, och hon kommer förmodligen föda färre och friskare barn. Men dessutom ökar utbildningen hennes möjligheter att ta hand både om sig själv och om sina barn, och för flickor i fattiga delar av världen innebär tillgång till utbildning en chans att lyfta både sig själv och sina barn ur fattigdom.

För oss i Sverige kan det ibland kännas helt verklighetsfrämmande, men kalla fakta är ju att barnäktenskap fortfarande är väldigt vanligt i många delar av världen. Och lika sant är att bortgifta flickor ofta snabbt tas ur skolan och att de många gånger blir mammor när de är väldigt  unga. Och tyvärr  dör många av dessa flickor i barnsäng eftersom deras kroppar fortfarande är unga flickors, och inte redo att föda barn. Jämför man flickor i tjugoårsåldern med flickor under femton så är det unligt Unicef fem gånger vanligare att en flicka som är under femton dör under förlossningen eller under graviditeten, än den som hunnit fylla tjugo år.

Det är några av skälen till att jag idag tydligt vill räcka upp handen för flickors rätt till utbildning. Jag gör det av övertygelse och för jag själv på nära håll fått se vad flickors tillgång till utbildning kan betyda.

För under mina unga CUF-år  – i början av 1990-talet – fick jag förmånen att arbeta med och ta ansvar för CUF:s solidaritetsprojekt i norra Namibia. Med hjälp av insamlade pengar från olika CUF-aktiviteter fick jag som internationell sekreterare vara med och bygga upp en skola i byn Okahao som skulle ge unga i allmänhet och unga flickor i synnerhet möjlighet att lära sig ekologiskt jordbruk, återbeskogning och att bli självförsörjande på sin odling. Jag är oerhört stolt över det vi lyckades återkomma, som var enormt stort för var och en av de flickor som därmed fick en chans till en bättre framtid.

Vi kan alla bidra och vi kan alla åstadkomma förändring. Och dag som den här är det viktigt att inte bara förfäras över hur flickors situation kan se ut i andra delar av världen. Vi måste också ha modet att titta hur det ser ut på vår egen bakgård. För även om mycket måste göras i andra delar av världen, så har vi en egen hemläxa att göra. För att  mina och alla andras döttrar ska ha en trygg och säker skolgång, fri från trakasserier. För att mina och alla andras döttrar i alla sammanhang där de vill finnas ska kunna känna att de och ingen annan har rätt att bestämma över sina egna kroppar. Också Sverige har en hel del kvar att göra för att varenda flicka fullt ut och i trygghet ska kunna utnyttja sin rätt till en bra utbildning.

Så, tack igen Plan för den här viktiga världsdagen. Nu är det vårt ansvar – var och en av oss – att göra den här dagen så värdefull som saken kräver.

Med framtiden i tankarna

”Med framtiden i tankarna”. Under den rubriken talade jag i morse när jag medverkade på en konferens i Stockholm som handlar om hur Sverige och övriga länder i EU ska kunna minska användningen av fossila bränslen i transportsektorn.

Och det är en fråga som angår oss alla. För i morse när vi vaknade, vaknade vi alla upp till ännu en ny dag där jordens medeltemperatur fortsätter stiga, på grund av ständigt ökande utsläpp av koldioxid. Trots att forskningen och experterna under många år tydligt pekat ut vilka konsekvenserna blir (och de är som bekant stora) om vi fortsätter som nu så fortsätter mänskligheten bränna fossila bränslen i en rasande takt. Det är inte långsiktigt hållbart.

Den största utmaningen när det gäller att ställa om till långsiktig hållbarhet finns i transportsektorn, eftersom transportsektorn är den sektor av alla som är mest beroende av fossil energi. En femtedel av världens energi används för våra transporter. Vart femte ton koldioxid som släpps ut släpps ut på grund av våra transportet. Och för varje liter bensin, och för varje liter diesel, släpper vi ut mer än två kilo koldioxid i atmosfären.

Att vi måste ställa om till ett hållbart transportsystem står bortom allt tvivel. Men samtidigt är det oerhört viktigt att den omställningen görs på rätt sätt. Frågar du mig, Centerpartiet och Alliansen så ska den omställningen inte handla om att begränsa våra möjligheter att röra oss fritt eller om att hindra vår ekonomiska utveckling. Tvärtom: transporterna är helt nödvändiga för ett växande och välmående samhälle.

Det är inte transporterna i sig som är problemet, utan det är de dåliga bieffekterna – utsläppen och klimatpåverkan – som är bekymret. Vår gemensamma utmaning är inte att begränsa transporterna, utan de problem transporterna orsakar. Vi måste se till så att det går att köra bil med gott samvete.

De grundläggande och viktigaste styrmedlen för att göra den omställningen är de generella: koldioxidskatten, som gör det klimatskadliga dyrare, och skattebefrielsen för förnybara bränslen, som gör prisskillnaden mellan det klimatdåliga och det klimatbra ännu större. Dessa breda, generella och långsiktiga ekonomiska styrmedel är väldigt bra. De sätter en teknikneutral och tydlig ram och riktning för den utveckling som ska göras av marknadens aktörer.

En av de viktiga åtgärderna för att driva på omställningen är koldioxidskatten. Men förändringar i sådana styrmedel, som slår direkt på enskildas kostnader och direkt i företags finanser måste ske med god framförhållning. Människor få en rimlig chans att hänga med i utvecklingen och i omställningen av transportsektorn.

På det temat föreslogMiljöpartiet i förra veckan en höjning av koldioxidskatten i sin budgetmotion. Över en natt vill de göra varje liter bensin och varje liter diesel 70 öre dyrare. Och det vill de, samtidigt som råoljan just nu handlas för över 100 dollar fatet på världsmarknaden. Och samtidigt som bensin- och dieselpriserna i Sverige tillhör de högsta i Europa. När marknadens mekanismer redan gör koldioxidutsläppen dyrare, vill Miljöpartiet fördyra ännu mer. Det är inte klimatansvar, utan en helt verklighetsfrånvänd politik.

För vad skulle en sådan snabb höjning av koldioxidskatten, över en natt, utan framförhållning, leda till? Jo, en sådan snabb höjning skulle slå väldigt hårt mot skogsindustrin. Den som genom sin produktion bidrar till att binda enorma mängder koldioxid. Den skulle slå stenhårt mot bonden som tillverkar den miljövänliga biogasen och den skulle slå lika hårt mot den barnfamilj som i det korta perspektivet inte har något annat val än att ta bilen till skolan och fotbollsträningen.

Det innebär att Miljöpartiets koldioxidskattehöjning mest av allt är ett förslag om en skattechock. En som inte i första hand leder till klimatförbättringar. Utan till att staten begär in mer pengar till statskassan. Och till stora bekymmer för vanliga människor och vanliga företag.

Min, Centerpartiets och Alliansens väg är en annan.

Vi tycker att koldioxidskatten är bra, och vi har sedan 2006 stegvis höjt den. Men de höjningarna har vi aviserat långt i förväg. Och de har alltid varit en del av en långsiktig och genomtänkt strategi. För om en höjd skatt ska få den effekt man vill så måste den ske stegvis, och den måste göras samtidigt som vi stimulerar de miljövänliga alternativen. När Miljöpartiet väljer att försvåra, väljer Centerpartiet och Alliansen att främja.

Det är därför Alliansens energi- och klimatöverenskommelse också rymmer en strategi för fordonssektorn. Sedan vi fick väljarnas förtroende att leda landet 2006 har vi gjort en rad insatser för att påskynda omställningen till ett hållbart transportsystem:

  • vi har ökat forskningen kring energieffektiva fordon som drivs av förnybara drivmedel
  • vi har ökat stödet till produktion av andra generationens biobränslen
  • vi införde 2007 miljöbilspremien
  • och strax därefter ett demonstrationsprogram för elfordon
  • efter valet 2010 sjösatte vi supermiljöbilspremien
  • alldeles nyss har vi skärpt miljöbilsdefinitionen
  • och under hela Alliansens tid vid makten har biodrivmedlen varit befriade från skatt.

Allt detta har vi ju inte gjort av en slump, utan vi har gjort det därför att vi vill ta ansvar för klimatet.

Och ska vi kunna göra det måste våra ambitioner vara höga. För mig är det alldeles tydligt att vi på lång sikt inte kan ha någon annan ambition än att skapa en fordonsflotta helt utan miljöskadliga utsläpp.

Sans, balans och öppenhet på nätet

Under den senaste veckan har flera svenska myndigheter och företag fått se sina hemsidor utsatta för överbelastningsattacker, vilket inneburit att de tidvis gått ner och inte varit möjliga att komma in på. Att hemsidor sätts ur spel är förstås ett problem i sig, inte minst i ett samhälle där vi allt mer söker den information vi behöver via internet. Men samtidigt är det viktigt att hålla huvudet kallt och se de rätta proportionerna av det som hänt. Särskilt när kvällstidningarna i braskande rubriker nu påstår att Sverige skulle vara ”under attack”.

När vi möts av den sortens krigsrubriker är det förstås lätt att bli orolig, och som enskild privatperson är det inte alltid lätt att veta vad som är rätt. Men faktum är att det som nu hänt inte på något sätt innebär att Sverige är ”under attack”. Däremot har vissa myndigheter och företag råkat ut för att deras hemsidor satts ur spel. Att hemsidor går ner leder förstås tillfälligt till problem, men det som hittills hänt har inte orsakat några allvarliga eller bestående problem för några av våra samhällsviktiga funktioner. Även om man kanske kan få det intrycket så innebär inte de här överbelastningsattackerna totalt sett något allvarligt hot mot internet i Sverige, eller mot vårt samhälles grundläggande funktioner. Det som hänt är inte bra, men det är samtidigt inte bra om vi överdramatiserar det inträffade.

Det hindrar inte att vi ska göra vad vi kan för att skydda oss mot överbelastningsattacker som dessa, och att vi ska förebygga så att effekterna när sådant här inträffar inte blir så stora. Och det görs och ska göras, inte minst via den så kallade ansvarsprincipen. Den principen innebär att den som är ansvarig för en verksamhet är det hela tiden, både i vardag och i kris. I det ligger att varje myndighet och varje företag löpande måste se till så att man har en god it-säkerhet, att man har bra brandväggar som kan filtrera bort skadlig trafik och att man t.ex. har en enkel, temporär hemsida med den viktigaste informationen förberedd som man kan lägga upp om den ordinarie hemsidan skulle gå ner. Jag är säker på att mer än en it-ansvarig under den här veckan har blivit extra påmind om hur oerhört viktigt detta förebyggande arbete är.

Att förebygga och tänka på it-säkerhet ligger inte bara på myndigheter och företag. Det ligger också på oss som enskilda. För på samma sätt som myndigheter och företag måste se till att hålla sina skydd aktuella så måste vi som enskilda göra detsamma. Var och en av oss måste vara försiktiga med vilka länkar vi klickar på, och vi måste se till att hålla virusskyddet på datorn där hemma uppdaterat, så att vi inte riskerar att få den kapad och utnyttjad i attacker som dessa.

Så de attacker vi råkat ut för den här veckan är inget som hotar vårt samhälles grundläggande och viktiga funktioner. Den sortens attacker finns också i den digitala världen, där människor med ondskefulla avsikter t.ex. tar sig in i olika system för att stjäla information eller sätta viktiga samhällsfunktioner ur spel, men de attackerna är något helt annat än det vi nu sett, och det är också hot som vi löpande gör stora insatser för att upptäcka, förebygga och förhindra .

Det allvarligaste med det som hänt den här veckan är inte det, utan det är de mer principiella frågorna.

De som tagit på sig ansvaret för veckans attacker förefaller vara ett löst sammanhållet nätverk som går under samlingsnamnet ”Anonymous”. Det nätverket säger sig kämpa för ett fritt internet och för ett fritt informationsflöde. Men sättet de gör det på är genom att attackera just det fria ordet och det fria informationsflödet. Det är oerhört inkonsekvent och något som måste fördömas.

För även om det kanske inte var avsikten så vet vi att det finns stater i världen som mer än gärna skulle vilja se att det öppna internet vi har idag, som vi i Sverige står upp för och försvarar, blev mer slutet och mer kontrollerat. Stater som Iran och Kina skulle gladeligen ta varje chans att skaffa sig mer statlig kontroll över nätet. Och faktum är att även om de som genomfört den här veckans överbelastningsattacker hävdar motsatsen, så riskerar den här typen av attacker att mer än något annat ge dem som skulle vilja se ett mer slutet och kontrollerat internet vatten på sin kvarn.

Men det ska inte få hända. Liksom många många andra i Sverige är jag en stark försvarare av ett fritt och öppet internet. Och jag kan lova var och en av er att jag inte kommer vika en enda millimeter från att försvara den öppenheten. Allra minst när grupper som den här attackerar det fria ordet och det fria informationsflödet i sig.

Om detta, och en del annat, medverkade jag i morgonsoffan i TV4 tidigare idag:

Annan media: SvD1, SvD2, GP1, GP2, AB1, AB2

(mp) vill höja skatten på vattenkraft

I dag har vi kommit lite närmare sanningen om hur nästa års statsbudget skulle ha sett ut, om oppositionen fick bestämma.

Efter att ha tagit del av miljöpartiets budgetmotion kan jag konstatera att de ger med ena handen och tar med den andra. Exempelvis vill (mp) göra det dyrare att producera förnybar el genom att föreslå en höjning av fastighetsskatten på vattenkraft med en miljard kronor per år.

Att höja skatten för den som producerar förnybar energi är fel väg att gå om man har höga energi- och miljöambitioner. Vattenkraften står för nästan hälften av vår elförsörjning, och ger oss billig el och har varit en förutsättning för utvecklingen av vår industri och välfärd under många år. Den är förnybar, orsakar inga koldioxidutsläpp och är en viktig störnings- och effektreserv.

Vattenkraften är en viktig resurs som kommer att vara en viktig energikälla också för lång tid framöver. Att försämra förutsättningarna för den på det sätt Miljöpartiet nu föreslår är helt främmande för mig.

När det gäller it-politiken gör jag en helt annan iakttagelse. Både Socialdemokraterna och Miljöpartiet verkar nu ansluta sig till min och Alliansregeringens politik. Det är bra eftersom det ger tydliga signaler om att det nu finns en bred uppslutning bakom regeringens bredbandsstrategi vilket gör att operatörerna nu kan fortsätta investera och bidra till målet om att 90 procent av alla hushåll och företag ska få tillgång till bredband med hög hastighet.

I regeringens budgetproposition för 2013 föreslog jag och Alliansen  600 miljoner kronor extra till utbyggnad av bredband på landsbygden. Totalt satsar vi därmed närmare 1,1 miljard kronor på bredbandsutbyggnad under perioden 2012-2014. Tack vare det kommer omkring 55 000 hushåll på landsbygden få snabbt bredband. Det är en viktig satsning för att göra det lättare att leva och utvecklas oavsett var man råkar bo i landet

Små företag, med stora it-möjligheter

 

Ingemar Fredriksson överlämnar utredningen Små företag - stora möjligheter med it

Ingemar Fredriksson överlämnar utredningen Små företag – stora möjligheter med it

Varenda dag fortskrider mitt och regeringens arbete med att förverkliga målet om att Sverige ska vara bäst i världen på att dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Ibland tar vi små steg framåt, ibland lite större. Idag är ett av de senare.

När jag presenterade den digitala agendan för nästan exakt ett år sedan berättade jag att ett av de förbättringsområden som regeringen särskilt tydligt pekar ut i agendan är att svenska småföretag måste bli bättre på att använda it. Och kort därefter gav jag och regeringen Ingmar Fredriksson, andre vice ordförande i Företagarna, i uppdrag att utreda och djupdyka i den frågan. Vi ville veta både hur det såg ut med småföretagens it-användning, vad skälen är till att de använder it i så liten utsträckning (både jämfört med större företag och med småföretag i andra länder) och dessutom få förslag på vad regeringen skulle kunna göra för att öka it-användningen i små företag.

Efter ett långt och gediget arbete fick jag i eftermiddags ta emot utredningens slutbetänkande: ”Små företag – stora möjligheter med it” (SOU 2012:63). När delbetänkandet kom i våras lyfte utredaren bland annat fram att mindre företag använder it i betydligt mindre utsträckning än större, samtidigt som småföretagen blir allt viktigare för den svenska ekonomin. Min fasta övertygelse är att småföretagens konkurrenskraft skulle kunna bli väsentligt mycket större om de använde sig mer av it.

När jag nu fått utredningens slutbetänkande kan jag se att den innehåller flera intressanta idéer om hur vi kan öka it-användningen i små företag. Bland mycket annat föreslår utredningen att regeringen borde:

  • inrätta en ”it-utvecklingscheck” för att hjälpa fler småföretagare att se den egna nyttan med att använda it, vilket skulle stärka småföretagens utveckling och konkurrenskraft
  • inrätta ett samverkansforum (inom Digitaliseringskommissionens ram) för att öka it-användingen i småföretag, där företag som utvecklar tjänster och it-lösningar kan möta små företag och bättre förstå deras behov (som en slags ”Digidel för små- och medelstora företag”)
  • göra särskilda satsningar för att verksamt.se ska bli mer känt
  • ge Bolagsverket i uppdrag att initiera ett samarbete för att öka användingen av standarderna XBRL och SIE

Ibland får jag frågan om staten alls ska engagera sig i att öka it-användningen bland småföretag, om det över huvud taget är en fråga för politiken. Vore det inte bättre om företagen själva bestämde om och hur de vill använda it?

I allt väsentligt är det den som driver ett litet företag som ska avgöra om, hur och när man kan och vill använda it. Men därmed inte sagt att det över huvud taget inte skulle vara en fråga för politiken. Om vi från regeringen t.e.x skulle kunna bidra till att fler företag kan använda sig av elektroniska beställningar och redovisningar när man har kontakt med det offentliga, så skulle vi både kunna medverka till att minska kostnaderna för de privata företagen samtidigt som vi skulle minska kostnaderna för våra myndigheter. Och om det skulle bidra till att vi fick fler företag, stora som små, som är konkurrenskraftiga, så skulle det påverka hela vår ekonomi positivt. Vilket självklart ligger i allas intresse.

På mitt initiativ har regeringen och riksdagen slagit fast att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Den utredning jag tagit emot idag kommer med flera spännande förslag om hur vi skulle kunna dra större nytta av it i Sveriges många små företag. Jag ser fram emot att sätta mig in i alla dessa, för att kunna återkomma om vilka av förslagen som jag och regeringen har för avsikt att föra vidare.

Första dagen att begära timvis mätning av el

Idag, den 1 oktober, är en viktig dag för alla Sveriges elkonsumenter. För från och med idag kan var och en som vill kostnadsfritt begära att få sin el mätt och debiterad per timme.

För den som väljer att gå över till timvis mätning av el innebär det att man, timma för timma, kommer kunna se hur den egna elförbrukningen varierar över dygnet. Och när man väl har den informationen kan man påverka sin egen elförbrukning och t.ex. styra den till de tider på dygnet när elen är som billigast.

I början kommer vi kanske få läsa av när elen är som billigast manuellt, men jag är helt övertygad om att utvecklingen kommer gå väldigt snabbt och att vi framöver t.ex. kommer få se allt fler app:ar som kommer hjälpa oss att hålla koll, och styra vår förbrukning på rätt sätt. Och vartefer kommer vi helt säkert få se allt fler maskiner som kommer kunna sköta det helt på egen hand. Det är en del av utvecklingen av så kallade smarta elnät.

Att kunna välja att köra energikrävande maskiner när kostnaden är som lägst, eller att kunna se den faktiska kostnaden för golvvärmen i badrummet, kommer bidra till att kunskapen och medvetenheten om den egna energianvändningen ökar, men det kommer också leda till en lägre elräkning för det enskilda hushållet.

Och när många går över till timvis mätning kommer det leda till ännu större – både ekonomiska och miljömässiga – vinster. För om fler konsumenter väljer timvis mätning och anpassar sin användning så sprids samhällets totala elförbrukning jämnare över dygnet. Och det kommer leda till lägre och färre pris- och konsumtionstoppar. Och det är sådant som gynnar alla konsumenter, samtidigt som vi slipper köra eller importera dyr fossilbaserad el för att täcka energibehovet när förbrukningen är som störst.

I grund och botten handlar timvis mätning om marknadsekonomi. Att vi som kunder kan reagera på priset vilket gör att marknaden fungerar bättre och effektivare. Timvis mätning öppnar upp för nya avtal och tjänster och kommer sporra energibolagen att erbjuda sina kunder en bättre service. Samtidigt som det blir lättare att ta emot och ta vara på en ökande produktion av vind- och solel med en mer flexibel elkonsumtion.

De flesta av oss har ingen aning om det, men faktum är att redan idag har de flesta av oss en smart elmätare där hemma, vilket innebär att den klarar av fjärravläsning av elförbrukningen på timbasis. Men trots det har få elbolag fram tills nu erbjudit sina kunder timavtal. Men från och med idag har du som elkund rätt att kostnadsfritt begära att få det.

Missa inte den möjligheten att göra skillnad – både för miljön och för den egna plånboken!

Ek och Ahl förstår inte politikens roll

Efter en första debattartikel, och min replik väljer nu Mikael Ek och Karin Ahl att skriva en slutreplik på DN Debatt. I den skriver de bland annat:

Fiber är enligt vår uppfattning den enda infrastrukturen som faktiskt är framtidssäker, eftersom det bara är fiber som kan erbjuda en hög hastighet även uppströms.

Tyvärr verkar det som om författarna läste min replik lite slarvigt. Det jag skrev i den var att jag håller med om att fiberoptik är en framtidssäker teknik, men det viktiga är: det är inte, och ska aldrig bli, min och politikens uppgift att diktera för företag eller konsumenter vilken teknik de ska satsa på. Politiken är bra på mycket, men inte på att göra teknikvalen för framtiden. Det är duktiga företag och krävande konsumenter mycket bättre på.

En viktig fråga som man måste ställa sig när man läser slutrepliken är vad slutsatsen av Ek och Ahls resonemang egentligen är? Om de nu inte tycker att man ska räkna med de mer än 600 000 hushåll som får sin internetuppkoppling via kabel-TV, därför att de anser att uppströmskapaciteten (på uppemot 10 Mbit/s, vid sidan av nedströmskapaciteten som ofta ligger på 200 Mbit/s) inte räcker, vad tycker de då att slutsatsen av det bör vara? Menar Ek och Ahl att vi borde använda skattemedel för att finansiera att dra fiber till dessa kunder, och därmed konkurrera ut kabel-TV-operatörerna från marknaden?

Låt mig vara alldeles kristallklar:

Politiker ska sätta upp ambitiösa mål. Men politiken ska inte göra teknikval. Det är duktiga företag som ska ta fram marknadslösningar som fungerar. Det är krävande kunder ska göra självständiga aktiva val. Och det är byalag som ska välja sin framtidssäkra lösning. I många fall väljer de optofiber, ja. Men det är ett val de gör, utan att politiken och regeringen riktar pekpinnar åt dem.

Artikelförfattarna påstår att Sverige skulle ha EU:s långsammast växande bredbandstäckning, vilket förmodligen är hämtat från ett påstående som återfinns i ett dokument från EU-kommissionen. Jag har inte sett vilken data de åberopar för det påståendet, men oaktat det så ve vi (via den officiella statistiken från PTS) att 49% av alla svenska hushåll idag kan få bredband med en hastighet om minst 100 Mbit/s. Det är en ökning med hela fem procentenheter bara det senaste året.

Bakom den fina utvecklingen ligger stora investeringar från operatörerna, och viktiga insatser från Alliansregeringen. Om andra länder kan visa upp att de har en ännu snabbare ökningstakt än så är de bara att gratulera. Men sanningen är ju att de i så fall också startar från en mycket lägre nivå med mycket sämre täckning än Sverige, och det är alltid lättare att åstadkomma en snabb ökningstakt för den som börjar på en låg nivå. De lägst hängande frukterna går alltid lättast och snabbast att plocka.

Men, för att avsluta med något glädjande: det gläder mig att artikelförfattarna mellan sin första artikel och denna nu tycks ha upptäckt Centerpartiets och Alliansregeringens Bredbandsmiljard, dvs det faktum att vi i den budget som vi nyligen överlämnade till Riksdagen mer än en dubblerade satsningen (till 1,1 miljarder kronor) på att bygga ut snabbt bredband på landsbygden. Det är pengar som kommer göra stor nytta för att vi ska kunna växa och utvecklas på likvärdiga villkor, och för att vi ska kunna ta vara på hela vårt lands rika resurser.

Ny GD ska vara vakthund för starka energikonsumenter

 

Anna-Karin Hatt och Anne Vadasz-Nilsson vid dagens pressträff

Anna-Karin Hatt och den nya GD:n för Energimarknads-inspektionen Anne Vadasz-Nilsson vid dagens pressträff. Foto: Andia Ghafouri/Närings-departementet

Tidigt i förmiddags berättade jag på en presskonferens i Rosenbad att regeringen utsett Anne Vadasz-Nilsson till ny generaldirektör för Energimarknadsinspektionen. Anne efterträder Yvonne Fredriksson som varit generaldirektör sedan 2008 men nu går i pension. Anne är rekryterad i ett öppet förfaringssätt och har en gedigen erfarenhet av energifrågor och av konkurrens- och konsumentfrågor. Nu senast har Anne varit ställföreträdande generaldirektör och chef för en av konkurrensavdelningarna på Konkurrensverket.

Energimarknadsinspektionen har en oerhört viktig roll att spela – i övervaka elbolag, fjärrvärmeföretag och andra aktörer på marknaden, men också i att värna den enskilde energikonsumentens ställning på energimarknaden. När jag idag berättade att Anne Vadasz-Nilsson får uppdraget att bli ny generaldirektör för Energimarknadsinspektionen lyfte jag särskilt fram att den uppgiften nu är viktigare och tydligare än någonsin.

För på senare år har det frestat på att vara energikund i Sverige. Flera vintrar med höga elpriser, på grund av stora driftsproblem i kärnkraften och lite vatten i vattenkraften. Kraftigt höjda elnätsavgifter. Svårbegripliga fakturor. Och fjärrvärmekonsumenter som känt sig maktlösa gentemot vissa fjärrvärmeleverantörer.

Det är inte konstigt att många energikonsumenter varit frustrerade. För i Sverige har vi väldigt kunniga, medvetna och engagerade konsumenter. Konsumenter som gärna vill vara med och ta ansvar och påverka, bara de får chansen. Men på energimarknaden har det ofta varit svårt att som enskild konsument hävda sig gentemot de stora energileverantörerna. Många energikonsumenter har, med all rätt, känt sig som David i kampen mot jätten Goliat.

När jag för ett år sedan fick förtroendet att bli energiminister var jag väldigt tydlig med att en av mina främsta prioriteringar skulle bli att stärka den enskilda konsumentens ställning på energimarknaden. Det arbetet är sedan dess i full gång:

Timvis mätning. Från och med måndag i nästa vecka (1/10) kan alla som vill kostnadsfritt begära att få sin el mätt och debiterad per timme av sitt elbolag. Redan idag har 9 av 10 av alla svenska hushåll en smart elmätare hemma, som klarar att gå över till timmätning. För den som väljer det kommer man kan kunna se, timma för timma, hur den egna elförbrukningen varierar över dygnet. Det gör det möjligt att påverka sin egen elförbrukning och styra den till de tider på dygnet när elen är som billigast.

Förhandsreglering av nätavgifterna. De senaste åren har snabbt ökande elnätsavgifter varit en fråga som plågat många konsumenter. Från regeringens sida har vi tagit det på stort allvar. Därför har vi, från 1/1 2012, infört en förhandsreglering av elnätsavgifterna. Det innebär att elnätsägarna på förhand måste få de avgifter de tänker ta ut godkända av Energimarknadsinspektionen. Allt för att ge oss som kunder framförhållning och stabila, förutsägbara priser.

Nordisk slutkundsmarknad. Just nu pågår också arbetet med att skapa en gemensam nordisk slutkundsmarknad för el. Det mest konkreta resultatet av det arbetet kommer bli att vi framöver kan se fram emot att kunna få en gemensam, begriplig faktura där både elnätsavgiften och elpriset framgår. På längre sikt är syftet att skapa en gemensam och mer harmoniserad elmarknad i Norden.

Starkare ställning för konsumenten på fjärrvärmemarknaden. Fjärrvärme­konsumenterna ska kunna känna trygghet med fjärrvärmeföretagens prissättning och villkor. Därför kommer det under nästa år föreslås en konkret modell för att pröva de konsumentpriserna på fjärrvärme. Dessutom ska alla kunder framöver behandlas lika och värmeproducenter ska enklare kunna ansluta sig till befintliga fjärrvärmenät.

Gör det lättare att bli sin egen elproducent. Just nu förbereder jag och regeringen ett system för så kallad nettodebitering, där mikroproducenter ska kunna föra sitt elöverskott till nätet och få det kvittat mot den el de förbrukar från elnätet. Frågan har utretts tidigare, men utan att vi fått ett genomförbart förslag, bland annat därför att tillräcklig hänsyn inte tagits till EU:s moms- och energidirektiv. Min ambition är att kunna lägga fram ett färdigt förslag om nettodebitering under 2013.

I allt detta har Energimarknadsinspektionen och dess GD en mycket viktig uppgift. För att det ska bli enklare att vara energikonsument, och för att konsumentens ställning ska kunna bli starkare, krävs det en välfungerande marknad. Och en välfungerande marknad förutsätter en skarp och kompetent myndighet – i det här fallet Energimarknadsinspektionen – som tar sitt uppdrag på stort allvar. Jag ser fram emot att se Anne Vadasz-Nilsson ta sig an den viktiga uppgiften.

Se även debattartikel i Aftonbladet och presskonferensen från i morse nedan:

Uppsala visar vägen till en hållbar framtid

När jag skulle presentera regeringens höstbudget förra torsdagen bad jag om att få komma till en forskningsanläggning som i praktiken kan visa vad regeringens långsiktiga och målmedvetna satsning på energiforskning  betyder i praktiken. Och sanningen är att, eftersom svensk energiforskning rankas så högt också internationellt, så fanns det flera olika ställen jag hade kunnat åka till. Men den här gången föll valet på fina Ångströmlaboratoriet vid Uppsala Universitet.

Ångströmlaboratoriet (döpt efter de båda professorerna Ångström som verkade i Uppsala i slutet av 1800-talet och redan då forskade bland annat kring solen) står för en försvarlig andel av den samlade verksamheten vid Uppsala Universitet, med 20 procent av alla anställda, 26 procent av alla doktorander och nästan 30 procent av alla studenter vid universitetet. Här forskar man om fysik, kemi, matematik och teknik och ett av de viktiga forskningsområdena är energiforskningen.

Sällan känns ministeruppdraget så inspirerande som när jag, som på Ångströmlaboratoriet, får titta om hörnet och nosa på endel av de möjligheter som forskning och utveckling lägger framför oss.

Bland mycket annat visade och berättade professor Leif Hammarström och professor Peter Linblad om den solbränsleforskning (ja, du läste rätt: solbränsleforskning) som man nu är fullt sysselsatt med, och som handlar om hur man på biologisk och kemisk väg ska kunna utvinna energi direkt ur solen och direkt till ett bränsle – till vätgas, etanol, butanol osv. Med tanke på att bara en enda timmas solinstrålning motsvarar människans energiförbrukning på ett år, så säger det sig självt att om vi kan bli bättre på att ta till vara den solenergin direkt, utan spill på vägen och utan att behöva gå omvägar via bränslen som har oönskade miljöeffekter, så skulle vi kunna ta radikala steg mot ett förnybart energisystem och en hållbar ekonomi. Jag är övertygad om att den forskning som bedrivs kring solbränsle i Uppsala och av Konsortiet för Artificiell Fotosyntes kommer att kunna spela stor roll när vi och världen ska göra oss oberoende av de fossila bränslena. Vilket ju är en nödvändighet för att vi ska klara klimatutmaningen.

Faktum är att solbränsleforskningen i Uppsala tillhör de ledande i världen, vilket också gäller för andra områden som solcellsforskning, vågkraftsforskning och batteriforskning. Och sanningen är att om vi i Sverige ska kunna ställa om vårt energisystem och vårt samhälle till långsiktig hållbarhet så behöver vi ligga i forskningsfronten på alla dessa, och ännu fler, områden. Samtidigt är det viktigt att inse att vi inte kommer kunna vara bäst på allt själva, utan vi måste också vara duktiga på att samverka och lära av andra, som gör banbrytande upptäckter och framsteg på andra områden. Att ställa om hela samhällen till långsiktig hållbarhet kräver nytänkande på så många områden, och så många olika intressen måste vara med och bidra.

Och det gör Ångströmlaboratoriet, liksom många andra som forskar kring framtidens klimat- och energismarta teknik. Och just därför passade det ju extra bra att jag just där kunde berätta att Centerpartiet och Alliansregeringen därför nu gör en stor satsning på att höja den permanenta nivån för energiforskningen. Från och med nästa år satsar vi permanent 1,3 miljarder om året på att forska kring framtidens energi- och klimatsmarta teknik, vilket växer till 1,4 miljarder kronor per år från och med 2016.

Jag ser fram emot all den framsynta forskning, och alla de viktiga bidrag till att lösa energi- och klimatutmaningarna, som duktiga svenska forskare kommer kunna bedriva tack vare den satsningen!

Foto: Andia Ghafouri/Näringsdepartementet

Bredbandsfrågan het utanför tullarna

Idag har vi haft det åttonde mötet med styrgruppen för Bredbandsforum. Bredbandsforum i samband med att regeringen antog sin bredbandsstrategi och forumet är en mötesplats för dialog och samverkan mellan regeringen, myndigheter, organisationer och företag som verkar på den svenska bredbandsmarknaden. Syftet med Bredbandsforum är att hitta konstruktiva lösningar som bidrar till en ökad samverkan om utbyggnad av bredband, så att vi tillsammans bättre kan nå de mål som finns i regeringens bredbandsstrategi (styrgruppens avsiktsförklaring hittar du här).

Under min ledning har Bredbandsforum idag beslutat att tillsätta ”Byanätsgruppen”, en arbetsgrupp som ska ledas av Åsa Odell, som är styrelseledamot i Lantbrukarnas Riksförbund och ledamot i Bredbandsforums styrgrupp. Byanätsgruppens uppgift kommer vara att stödja alla de byalag som nu arbetar med att bygga ut bredband på landsbygden, bland annat med hjälp av den Bredbandsmiljard som Centerpartiet och Alliansregeringen nu satsar på detta mellan 2012 och 2014.

Och efterfrågan på den sortens stöd växer nu snabbt. För när jag reser runt i landet märker jag att det växer fram en modern byalagsrörelse för att bygga bredband över hela landet. Faktum är att bara man kommer utanför tullarna i Stockholm så märker man hur stor bredbandsfrågan är och hur allt fler ser den som helt avgörande för att ta till vara på all den utvecklingskraft som finns på landsbygden. Det som växer fram runt om i landet är som en modern, digital vägföreningsrörelse! Och varenda krona vi kan satsa på att stötta dem är välkommen och kommer göra stor nytta.

För mig är det oerhört inspirerande och imponerande att se all den värdefulla ideella tid som byalagen lägger ned på att ge landsbygden tillgång till bra bredband. Och just modellen att arbeta tillsammans med byalagen, och från det offentliga vara med och medfinansiera endel av deras kostnader för att bygga bredband, har visat sig vara en väldigt effektiv metod, som är väldigt viktig för att vi ska kunna nå målen i bredbandsstrategin. Därför är det viktigt att vi i Bredbandsforum idag bestämde oss för att vår åttonde arbetsgrupp ska bli en Byanätsgrupp, som ska stötta byalagen i deras arbete.

 

Ps. Tillhör du en av dem som är engagerad i frågan om att bygga ut  bredband på landsbygden, eller funderar du på att bli det? Idag lanserade också Post- och Telestyrelsen Bredbandskartan, en e-tjänst som utvecklats i samarbete med Bredbandsforum, och som på ett enkelt sätt visar tillgången till bredband i Sverige. Kartan syftar till att underlätta för de kommuner, län, byalag och privatpersoner som arbetar med regional planering eller vill komma igång med bredbandsutbyggnad. Ds.